Informationshantering med dokumentdatabaser har ökat i omfattning de senaste åren och tekniken finns nu representerad bland de fyra mest använda databaserna i världen. Den här studien undersöker användningen av dokumentdatabaser samt vad som kan ligga bakom valet att börja använda dem. För att studera användandet av dokumentdatabaser har den mest populära dokumentdatabasen, MongoDB, valts ut som studiens undersökta fall. Studien har genomförts genom att studera litteratur och publicerat material om databastekniken samt genom att utföra intervjuer med användare av denna. MongoDB har beskrivits som lämplig för användning vid hantering av olika typer av applikationer eller system med ostrukturerad data och för användning i skalbara miljöer. Den har även beskrivits som lättillgänglig och enkel att lära sig då den har en gratisversion och mycket manualer på internet. Studien har visat att dokumentdatabaser kan användas för att hantera information i avgränsade miljöer så som mobil- eller webbapplikationer men även i skalbara system med stora mängder data. Dokumentdatabaser har visat sig motiveras för användning tack vare sin möjlighet att hantera flexibilitet i datastruktur och datavolym. För att kunna erbjuda flexibilitet kring struktur och volym har vissa avkall gjorts gällande transaktionssäkerhet och dataintegritet för dokumentdatabaser. Detta har kunnat påvisas som de främsta motiveringarna för användning av dokumentdatabaser men också som en av de främsta motiveringarna emot att använda dem.

Undersökningen jämför databashanterarna MySQL och MongoDB svarstid vid hämtning av data i en webbapplikation. Denna jämförelse mellan databashanterarna kommer att avgöra vilken av dessa databaser som har en kortare svarstid för att hämta Kronofogdens data. Längden på svarstiden hos webbapplikationer är väsentlig eftersom den påverkar användarens nöjdhet. En webbapplikation har utvecklats i denna undersökning, för att presentera Kronofogdens data och detta genomfördes med hjälp av chart.js JavaScript biblioteket. Ett testskript utvecklades för att mäta den tid det tar att skicka en begäran till databasen och visa den hämtade datan. I denna undersökning genomfördes totalt fem tester för MySQL och MongoDB. Slutsatsen som drogs är att MySQL har den snabbaste hämtningstiden på alla tester. Framtida arbete kan bland annat öka mängden data från megabyte till gigabyte, samt att använda olika webbläsare vid mätningen för att se om resultaten varierar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken av databaserna MySQL och MongoDB som utför hämtning av fordonsrelaterade skulder data på kortaste tiden. För att undersöka prestanda gällande hämtningstiden utvecklades en webbapplikation som visualiserar datan i form av diagram med hjälp av Javascript biblioteket Chart.js. Experimentet genomfördes fem gånger med olika mängder data och mätningspunkter för att se hur det kan påverka svarstiden hos databasen. Resultaten visade att MySQL var snabbare än MongoDB oavsett datamängden eller mätningspunkter. Framtida arbete kan bland annat hämta data slumpmässigt från databaserna och öka mängden data till en stor del samt användning av olika webbläsare för att undvika bias i studien.