I Sverige har ungefär 1,2 miljoner människor enskild dricksvattenförsörjning och en stor andel av dessa har problem med vattenkvalitet. En utvärdering av reningstekniker har inletts av företaget Ecoloop och Utvecklingscentrum för vatten och detta examensarbete fördjupar och följer upp de inledande resultaten från det projektet. Med hjälp av en litteraturstudie, modellering i Visual MINTEQ och fem fallstudier utvärderades reningsteknikerna jonbytarfilter och nanofilter avsett för enskild dricksvattenförsörjning med avseende på reduktion av föroreningarna bly och uran. Fallstudierna visar att jonbytarfilter kan fungera väl för att reducera uranhalter men en viss inkörningsperiod förekommer där bieffekter, exempelvis kemisk smak, kan förekomma samt att underhåll är viktigt för att fortsätta ha en hög reduktionsgrad. Fallstudierna kunde ej besvara ifall nanofilter är en lämplig reningsteknik för ändamålet att reducera halter av bly och uran under de gränsvärden som finns, eftersom de membranfilter som använts i fallstudierna visade sig ha för stor porstorlek för att kallas nanofilter. En slutsats är att det är viktigt att fortsätta med provtagning av vattnet även efter att ett filter installerats. Utöver det genomfördes intervjuer och en enkätundersökning som undersökte hur kommuner i Sverige arbetar för att möta enskilda brunnsägare i deras utmaningar med vattenkvalitet. Intervjuerna och enkätsvaren visar på en variation där några kommuner jobbar aktivt för att stötta de enskilda brunnsägarna med rådgivning, bidrag och förebyggande åtgärder medan andra kommuner är mer passiva och låter de enskilda ta eget ansvar för sitt vatten. / About 1.2 million people in Sweden rely on their own private drinking water supply for their daily needs and a large portion of those have problems with water quality. An evaluation of water treatment technology intended for private wells has been initiated by the companies Ecoloop and Utvecklingscentrum för vatten and this master’s thesis further develops and follows up the initial results. By conducting a literature review, doing modelling in Visual MINTEQ and carrying out five case studies the two water treatment techniques nanofilter and ion exchange are evaluated in the context of domestic water supplies with water quality problems caused by either lead or uranium. The case studies shows that ion exchange filters can reduce uranium in drinking water below the threshold value but with some initial side effects (i.e., chemical taste of the water). The case studies could not show if nanofilters are suitable to reduce lead or uranium from domestic water supplies, since the pore size was found to be too big for the membrane filters used in the case studies to be called nanofilters. This concludes that it is important to proceed with sampling of the water even after installing a filter for water treatment. Additionally, interviews and a survey were conducted which investigated how municipalities in Sweden are working to meet private well owners in their challenges with water quality. The answers from the interviews and the survey displays a variation where some municipalities are actively supporting the private well owners through counselling, grants, and preventive measures while other municipalities are more passive and leaves the individual well owners responsible to look after their water quality by themselves.

Vattenbesparing och alternativa lösningar för att tillgodose vattenbehovet har blivit mer aktuellt de senaste åren med torka. Regnvatteninsamling för hushållsanvändning används redan på många platser runtom i världen men är begränsad i Sverige idag. Syftet är att dels undersöka en lämplig dimensionering av ett system för regnvatteninsamling för hushåll i Jälåsa och att identifiera olika drivkrafter och hinder. Metoden i denna studie har varit dels massbalans- och effektivitetsberäkningar för att se hur mycket regnvatten som kan samlas in och dels intervjuer med två teknikleverantörer och fem kommuner för att utvärdera den juridiska, sociala och ekonomiska potentialen. Resultatet visade att tankstorlek på mellan 1000 och 4000 liter är rimligt för hushållsanvändning till toalett eller toalett och tvättmaskin och ger en effektivitet (procent av vattenbehovet som täcks av regnvatten) på mellan 83,6 % och 96,0 %. Vilken storlek som är mest lämplig beror på faktorer såsom vad regnvattnet används till, takyta, antal personer i hushållet och om first-flushbortledning används. Beräkningar visar att ungefär 19-29 % av den totala dricksvattenförbrukningen skulle kunna sparas i Järlåsa, vilket motsvarar ungefär 4 400 till 6 700 kubikmeter dricksvatten per år. Resultatet visar även att torrperioder då tanken är tom blir kortare med en större tankstorlek och det finns tydliga skillnader i volym vatten i tanken mellan olika nederbördsrika år. Enligt kommuner ansågs potentialen för regnvatteninsamling vara störst för bevattning i dagsläget men att de även var positivt inställda till annan användning såsom toalettspolning och tvättmaskin. Identifierade hinder var oro kring kontamination av dricksvatten, brist på ekonomisk lönsamhet till följd av låga dricksvattenpriser i Sverige och behov av förtydligande av krav och vilka risker som finns med regnvatteninsamling. Idag är potentialen och motivationen som störst för de som har dålig tillgång på vatten och en ökad miljömässig medvetenhet skulle kunna öka implementeringen av regnvatteninsamling i Sverige. Slutsatsen är att det finns potential för regnvatteninsamling men att det fortfarande krävs viss utveckling och mer kunskap om regnvatteninsamling under svenska förhållanden. / Water saving and alternative solutions to supply drinking water have become more important due to several consecutive droughts in recent years in Sweden. Rainwater harvesting for households is already being used in many places around the world but still has limited application in Sweden. The purpose with this study is to investigate a suitable sizing of a rainwater harvesting system in Järlåsa and to identify drivers and obstacles for implementation. The methods used in this study were firstly calculations based on mass balance and efficiency estimates and secondly interviews with two technology providers and five municipalities. The results showed that a tank size between 1000 and 4000 liters would be suitable for the purpose of supplying water for flushing toilets and for washing machines and the efficiency (percentage of water demand being met by rainwater) would be between 83,6% and 96,0%. What size tank is recommended depends on factors such as what rainwater is used for, roof area, number of people in household and whether first-flush is diverted. Results show that around 19-29%, around 4 400 to 6 700 cubic meters per year, of the total potable water consumption could be saved in Järlåsa every year using rainwater harvesting. The results also show that the dry periods, when the tank was empty, become shorter with a larger tank size and that there are distinct differences in the volume rainwater in the tank between years with varying precipitation. According to municipalities the potential was highest for irrigation purposes today but there was also potential for use in household for flushing toilets and supplying washing machines. The identified obstacles were concern regarding contamination of the drinking water supply, lack of economic profitability as a consequence of low water prices and the need for clarification of requirements and risks with rainwater harvesting. Today the potential and motivation is highest for those with an insufficient water supply and an increase in the environmental awareness could possibly enhance implementation further. The conclusion is that there is potential for rainwater harvesting but that there still is a need for some development and more knowledge regarding rainwater harvesting under Swedish conditions.