Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med narkotika. Vi beskriver även hur socialtjänsten arbetar mot ringa narkotikabrott och vad som händer med ungdomar som anträffats påverkade. Vi redogör även för några lagstöd som arbetsredskap för bl.a. polisen. I resultatdelen redovisas socialtjänstens senaste projekt i Umeå. Projektet går ut på att sätta in tidiga resurser för ungdomarna som ertappas påverkade eller innehar små doser narkotiska preparat som kan jämställas med ringa narkotika brott. Vi har tagit del av en levnadsvaneundersökning från 2004 som visar hur högstadie- och gymnasieungdomar i Umeå ställer sig till narkotika. Resultaten visar hur många killar/tjejer som har använt sig av narkotika samt hur det har fått tag på preparatet. Vi kom fram till att ju högre upp i klasserna vi kom desto frekventare blev användandet av narkotika, detta gäller både killar och tjejer. Vi kunde också utläsa att de flesta ungdomar fått tag på narkotika via någon kompis.

Läkemedlet subutex är ett preparat som används vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebär att man i ett speciellt utformat program får detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. Vårat syfte med arbetet har varit att ta reda på information om programmets utformning samt att belysa samhällets olika synsätt på behandlingen genom bl.a. att se på dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att använda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom ämnet, samt att vi har även intervjuat personer som är insatta i problematiken kring subutex. För att inte arbetet skulle bli för omfattande valde vi att begränsa oss till Umeå. Ämnet är mycket omdiskuterat sedan man upptäckt att subutex går att missbruka om det inte tas på föreskrivet sätt, vilket gör att ämnet kan fungera som en drog i sig. Många har åsikter om det är lämpligt att man ersätter en drog med en annan då tanken med ett drogfritt liv är just att det ska vara drogfritt. Det har visat sig att för att programmet ska fungera krävs mycket jobb och planering samt strikta regler. Brister man som patient i programmet kan läkemedlet komma att användas i fel syfte. Idag florerar en stor mängd subutex ute på den ”svarta marknaden” och användarna blir allt yngre.

I media får man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste åren, samt att narkotikan blivit mer tillgänglig för varje individ. Innehållet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten är i Gällivare enligt Polismyndigheten och Socialtjänsten samt vilka behandlingsmetoder som är rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs när individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jämför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillämpas. Det framkommer att Socialtjänsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos Socialtjänsten. Resultatet visar att riktlinjerna tillämpas redan till stor del.

Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen. De arbetar aktivt mot narkotikan från två olika områden, där det ena är säkerhetsmässigt där de först och främst försöker att försvåra införseln av narkotika på anstalten, men också genom att minska brukandet inne på anstalten. Och det andra arbetsområdet är motivation, i januari 2005 kommer de att påbörja ett påverkansprogram som heter Våga Välja där de ska få intagna att sluta med droger. Programmet syftar till att förändra den intagnes inställning till missbruk så att han ska få en drogfri tillvaro. Studien har visat att det finns narkotika på svenska anstalter idag och att kriminalvården idag jobbar aktivt mot narkotikan på olika sätt.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare år blivit allt mer omfattande likaså missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten är att läsaren ska få kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket är. Amfetaminets historia börjar under andra världskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att få bättre uthållighet. Under 1900-talets senare hälft har amfetamin narkotikaklassats. Amfetamin hör till de centralstimulerande narkotikapreparaten det är syntetiskt framställt till skillnad från ex kokain. Amfetamin tillverkas i laboratorium. Produktionen av amfetamin är störst i Holland, Polen och de baltiska länderna. Det är från dessa länder som merparten av amfetaminet på den svenska marknaden kommer. Smugglingen av amfetamin sker till största del över Öresundsbron men också genom färjetrafiken mellan ex Helsingör-Helsingborg. Polisen och Tullen är de två myndigheter i Sverige som arbetar mest mot smuggling av narkotika. Det har, i och med Sveriges inträde i EU och utvidgandet av EU 2004, blivit svårare för tullen att genomföra kontroller av fordonstrafiken in till Sverige. Samarbetet mellan myndigheter, både nationellt och internationellt har blivigt allt viktigare på senare år. Sverige har varit initiativtagare till ett flertal samarbeten mellan länderna i Europa. Alla med det gemensamma målet att stoppa narkotikasmugglingen.

Doping är ett vitt begrepp och omfattar en hel del olika illegala preparat. Det som i idrottens regelverk anses vara doping är betydligt mer omfattande än vad som enligt lag anses vara doping. Vi har i vår rapport främst främst valt att belysa problematiken kring AAS i samhället. AAS står för anabola androgena steroider. Preparaten togs fram i slutet av 30-talet i medicinskt syfte, men i dag används AAS främst som dopingpreparat. AAS i samband med träning ger en muskeluppbyggande effekt. Biverkningarna är många t.ex. aggressivitet, depression och ångest. Dopingproblematiken växer i samhället och det är inte längre bara våra elitidrottare som dopar sig, utan nu har problemet spridit sig till det övriga samhället där personer dopar sig av olika anledningar. Kunskapen i ämnet är allmänt dålig exempelvis hos polis och åklagare. Det är svårt att bevisa kopplingen mellan våldsbrott och AAS eftersom det finns väldigt lite forskning och statistik. Vi har försökt få klarhet i våra frågeställningar genom att kontakta ett flertal dopingexperter samt tagit del av deras studier och material. Vi kan konstatera att problemet finns och att det växer. Det är definitivt inte längre bara ett problem inom idrotten utan också ett samhällsproblem.

Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgrupp är personer som skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Ånäsets behandlingshem bedriver behandling av de som är dömda till kontraktsvård, de har utformat sina program med hjälp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns också beskrivna i arbetet. Målet för deras behandling är total drogfrihet. Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap i hur sådan kontraktsvård fungerar och vad som eventuellt väntar en misstänkt gärningsman som grips av polis samt att försöka få en bild över hur effektiva dagens behandlingsmodeller är och hur de är utformade. Det material jag använt mig mest av är litteratur men jag har även hämtat information från Internet och några kortare intervjuer och samtal med personal på Ånäsets behandlingshem. I min resultatdel finns en kort fingerad fallbeskrivning där en handlingsplan är upprättad, men också de faktorer som spelar in på hur domstolen beslutar om kontraktsvård. De slutsatser jag dragit grundar sig på kriminalvårdens statistik och enligt den så är kontraktsvård effektivare än ett fängelsestraff gällande återfallen till ett kriminellt leverne. Kostnaden för kontraktsvård är också lägre än fängelsestraff.

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant på senare år. Problemet mednarkotika medför inte bara själva missbruket utan även annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika måste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den här rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju år 2000 fått en ny vägin från kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats. Vi har tittat på hur Öresundsbron har inverkat pånarkotikainförseln och om den har ändrat smugglingen av narkotika in i landet.Rapporten handlar även om hur Tullverket och Polisen jobbar mot problemet mednarkotika och vilka förändringen dom har sett när Öresundsbron har öppnat. Vihar pratat med Polis på Gatulangningsgruppen i Lund och Chefen påunderrättelseverksamheten på Tullverket i Skåne för att få fram hur dom arbetarmot detta problem.Det vi har sett när vi arbetat med rapporten är att Öresundsbron troligtvis inte harökat den totala mängden narkotika men den har ändrat vägarna in i landet förnarkotikan. Fast det är mycket svårt att dra en rak slutsats av det hela för mörkertalet av insmugglad narkotika är väldigt stort.

Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig. Spridningen tog fart i, i mitten av 80-talet med början i Stockholm för att sedan gå söderut. Spridningen var stor också i övriga Europa WHO (Världshälsoorganisationen) rekommenderade sprututbytesverksamhet. Sprututbytet idag, som enbart bedrivs i Malmö, är förknippat med en rad restriktioner som behandlas i arbetet. Arbetet vill ge en lättbegriplig och översiktlig bild av vad sprututbytesprogrammet innebär i praktiken. För att få fram material till vårat arbete har vi använt oss av Internet, presstext/pressmeddelanden och ett antal telefonintervjuer. Vi har även läst in oss på befintligt material som finns i ämnet. Redovisningen av dessa åsikter och kommentarer finns redovisade under ideologiska teorier i vårat arbete. Resultat rörande detta ämne består inte av siffror och statistik, utan består desto mer av åsikter och kunskap. Däremot har vi lyckats påvisa att det råder en stor enighet i den aktuella regionen, Malmö/Lund för en fortsatt verksamhet rörande sprututbytesprogrammet.

Enligt oss är en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har därför valt att i detta examensarbete inrikta oss på behandling av narkotikamissbruk. Då vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en subutexbehandling går till här i Umeå. Vi har med detta arbete fått kunskap om behandlingen så att vi och andra får en möjlighet att få kunskap om hur man, på åtminstone ett sätt, kan få hjälp med att bli kvitt sitt heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om själva preparatet Subutex genom fakta från bl.a. FASS (information om läkemedel) mm. Vi har intervjuat en Överläkare vid namn Peter Valverius som arbetar vid BPS (Beroendepsykiatrin). Subutex är en vit, oval tablett med ett svärd på ena sidan och styrkan angiven på den andra sidan. Subutex finns i 0,4 mg, 2 mg och 8 mg. Det aktiva innehållsämnet är Buprenorfin. Buprenorfin minskar suget efter opiater och underlättar avvänjningen av opiater genom att dämpa symptomen som uppkommer när man slutar missbruka opiater. Även den euforiska känsla som många missbrukare vill åt slås ut. Subutex används i behandlingar för att hjälpa personer att kunna sluta missbruka opiater. Det är Socialtjänsten som till en början måste anmäla personen till subutexprogrammet. Denna anmälan görs till BPS. För att kunna få en subutexbehandling i Umeå måste man uppfylla vissa kriterier.