Denna C-uppsats är inspirerad av en kvantitativ ansats om åländska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltså inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet är att belysa hur högstadieungdomar på Åland resonerar kring olika frågor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Undersökningen är gjord på åttondeklassister, det vill säga 14- 15 åriga ungdomar.Studien är utförd på nästan alla högstadieskolor på Åland, totalt fem stycken. Studien bygger bland annat på faktorer som attityd till narkotika och missbruk, drogvanor, könsskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på narkotika samt om det finns något samband mellan dessa.Resultaten från studien har visat att majoriteten av åländska elever i årskurs åtta aldrig har testat narkotika, dock finns det några som har testat samt vissa som funderar på att göra det. Den mest förekommande orsaken till varför de har testat är på grund av nyfikenhet. Attityden till narkotika bland ungdomar i åldern 14-15 år är mestadels positiv, där de flesta vet att det är farligt, onödigt och korkat. Dock finns det några som inte anser att det är så farligt, att det är ”coolt” samt att det är ett sätt att umgås, vilket tyder på en negativ attityd till narkotika. Flera av ungdomarna anser även att cannabis inte är lika farligt som andra droger och några anser dessutom att detta borde legaliseras.Nyckelord: droger, högstadieelever, attityder, missbruk / The study results have shown that the majority of Åland students in eight grade have never tried drugs, but there are some who have tried and some that are thinking about it. The most common reason why they have tested is because of curiosity. Attitudes toward drugs among young people aged 14-15 years are mostly positive. Most people know it's dangerous, unnecessary and stupid. However, there are some who do not believe it is so dangerous. They think it's cool and that there is a way to socialize. This indicates a negative attitude towards drugs. Several of the young people also felt that cannabis is not as dangerous as other drugs and some also felt that it should be legalized.Keywords: drugs, high school students, attitudes, addiction

Tidigare forskning inom missbruksområdet visar på en del skillnader gällande synen på missbrukande män och kvinnor. Skillnader i missbrukets uttryck benämns, liksom lämplig missbruksbehandling och påverkansfaktorer i strävan att bli drogfri. Tidigare forskning på området visar även på hur viktigt det är med kunskap om de bakomliggande strukturer som skapar skilda förväntningar och därmed olika förutsättningar mellan män och kvinnor som har ett missbruk. Om denna kunskap och förståelse saknas finns risken att socionomer i mötet på grund av stereotypa föreställningar förbiser individer som avviker från dessa föreställningar. Studiens syfte är att undersöka socionomers upplevelser av sitt bemötande av unga kvinnor och män som använder droger för att se om det praktiska sociala arbetet återspeglar de uppfattningar som existerar i samhället gällande konstruerade förväntningar på män och kvinnor. Bemötandet av ungdomar som använder droger och konstruktioner av kön är i fokus då det idag saknas forskning som undersöker det. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ett genusperspektiv och konstruktioner av kön är centralt. Detta är en kvalitativ intervjustudie och författarna har genomfört intervjuer med tio socionomer verksamma inom olika delar av det sociala arbetets fält. Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Studiens resultat visar att socionomerna har olika tillvägagångssätt för att bemöta ungdomar lika oavsett kön men efterfrågar mer kunskap om genus då en genusmedvetenhet beskrivs som viktig. Det behövs konkreta strategier som kan appliceras i mötet med den unga samt att kunskap om genus påverkan behöver uppmärksammas i såväl socionomutbildningen som på arbetsplatser i det sociala arbetet.

Sammanfattning Syftet med vår studie har varit att få en ökad förståelse om unga vuxnas uppfattning och attityd kring Sveriges tredje vanligaste drog, cannabis, för att sedan se om attityden skiljer sig åt mellan könen. Tidigare forskning har målat upp en bild av att ungdomar har utvecklat en liberalare attityd till cannabis, och att användningen mellan könen skiljer sig åt, där unga män i större utsträckning använder cannabis. Med hjälp utav en kvalitativ metod och två utförda fokusgruppsintervjuer har vi efter denna studie fått en bättre bild av hur cannabis uppfattas och accepteras av unga vuxna. I studien har all datainsamling skett via de två fokusgruppsintervjuerna. Gruppintervjuerna delades upp utifrån kön med anledning att lättare få en uppfattning om hur attityder skiljer sig åt mellan könen. Vi har använt oss utav tre olika teorier för att enklare kunna besvara våra frågeställningar. En utav teorierna som används i studien är den socialkonstruktivistiska teorin. Med hjälp utav denna teori visar vårt resultat på ett fenomen om cannabis som en liberal drog bland unga vuxna hos både unga män och kvinnor. I Sverige är innehav och användning av cannabis kriminellt, trots detta visades tydliga liberala attityder då intervjupersonerna bjöd på egna erfarenheter, cannabisrelaterade historier och liberala uppfattningar. Cannabis uppfattas därmed som socialt accepterat där ingen längre höjer på ögonbrynen om de ser någon röka cannabis, detta framkommer tydligt av våra respondenter ur respektive gruppintervju. Bruket av cannabis jämförs ständigt med alkohol, och mellan dessa uppfattades alkoholen som den farligare drogen, både för individen själv och för personer i sin omgivning. Den liberala attityden mot cannabis infinner sig både hos unga män och unga kvinnor. Dock kan ett genusperspektiv ha gjort unga män till den större användargruppen då droger och narkotika oftast förknippas med maskuliniteter framför femininiteter.

<p> </p><p>I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.</p><p> </p><p>De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv & miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.</p>

I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.   De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv &amp; miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.

Bakgrund I Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv. Om livsvärldsperspektivet används i vården blir inriktningen på de anhörigas perspektiv naturligt för vårdpersonalen och de anhörigas situation och behov uppmärksammas.   Syfte Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en missbrukande tonåring.   Metod Genom en forskningsöversikt redovisar studien det nuvarande kunskapsläget om hur anhöriga upplever det att leva med en missbrukande tonåring. Sammanlagt 14 artiklar har kritiskt granskat och därefter analyserats och sammanställts till ett resultat i enlighet med Forsberg och Wengströms (2008) beskrivning.   Resultat Föräldrar till missbrukande tonåringar förnekar många gånger tidiga tecken på missbruksproblematik och inser inte allvaret förrän problemet är väl etablerat. Föräldrar skuldbelägger sig själva för sina barns problem och upplever ofta skam till följd av samhällets dömande åsikter. Missbrukaren får ett förändrat beteende och livsstil. Stöld och hot förekommer både inom och utanför familjen. Syskon påverkas av missbrukarens beteende och upplever ilska och rädsla. Många gånger hamnar syskon i skymundan för missbrukaren och deras behov kommer ofta i andrahand. Missbruksproblematiken inverkar på hela familjen och resulterar ofta i upplevelser av stress, isolering och förstörda familjerelationer.   Slutsats Anhöriga upplever skuld, skam, rädsla, sorg och lidande i vardagen med den missbrukande tonåringen, med försämrad livskvalitet och hälsa som följd. Vården måste uppmärksamma anhörigas livssituation och erbjuda vård och stöd för att hjälpa denna utsatta grupp. Forskning kring ämnet har visat sig vara mycket begränsad och behöver därför kompletteras ytterligare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande. För en framtida studie föreslås att använda måttet psykologiskt välbefinnande (PWB: Ryff, 1989c) som mäter välbefinnande genom optimalt fungerande.

Missbrukssjukdomar är vanligt förekommande runt om i världen och kan ha stor påverkan på personers livssituation. Fördomar hos vårdpersonal kan leda till stigmatisering och försämrad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med missbrukssjukdom, med fokus på blandmissbruk. 16 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och det resulterade i 4 kategorier: att drogerna skapade en identitet som de var rädda att mista; att vara tvungna att passera gränser som de egentligen inte ville; att prioritera missbruket före sin familj, vänner, arbete och bostad samt att ha en önskan om att bli omtyckt och behandlad med respekt. I litteraturstudiens resultat framkom upplevelser av att en identitet kunde infinna sig vid droganvändning, upplevelser av sociala och ekonomiska förluster samt rädslor kopplat till missbruket. Det framkom även känslor av att inte räcka till som förälder och att drogerna styrde livet. En slutsats som framkom var att det behövs en ökad förståelse för missbrukssjukdom för att förhindra stigmatisering och fördomar.

<p> </p><p>Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.</p>

Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.