This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande: • Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol? • Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken? • Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt? De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning. Vi har hittat fyra faktorer som är avgörande för hur förhållningssättet till dessa frågor påverkas. Dessa är ansvar, ledarskap, kommunikation och medarbetarinflytande.

The objective of this thesis was to research and gain knowledge about people involved in organized crime in Sweden. By conducting interviews we were able to analyze what factors played a role in an individual's choice to become a member of a criminal gang, as well as to gain an overall picture of these people. The qualitative research was carried out in three different cities in Sweden. Three people, aged between 30 and 60, who are currently members of a gang, were interviewed. In these interviews they shared their life stories in terms of childhood, youth, gang involvement as well as their hopes for the future. The results were then further analyzed to explore any similarities and differences among the participating individuals. Furthermore, these results were then compared with previous research on the topic, as well as different theories. We were  able to conclude several common trends in the experiences of the interviewed people despite all of them being unique. Among other findings, we could see that theories regarding risk factors for criminal development were mostly coherent with that of the interviewees. Risk factors can be segregated into the individual level, family level, peer level, school level and community level. Research on risk factors were shown to match the interviewees' life stories quite well. Some of the common factors were that two of the people who were interviewed came from broken family relationships, all three described themselves as drawn to peer groups seeking excitement, and all three said that their time at school was characterized by violence. All the people interviewed are active members of a gang because it "suited their needs. They all noted, however, that a disadvantage of this lifestyle is that it comes with a lot of stress, especially the fight against the judiciary. It was clear to all three people that they find it difficult to obey the law and that it would be difficult to leave the criminal underworld completely. This means that chronic criminality, as well as other behavior, is the result of habits that are fundamentally difficult to break.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger. Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har analyserats genom att urskilja likheter och skillnader, för att sedan sammanställas i ett resultat. Resultat: Kunskap och utbildning hade stor inverkan på sjuksköterskors attityder till patienter med beroende. Sjuksköterskor visades ha stereotypa uppfattningar till denna patientgrupp att vara våldsamma, manipulerande och oärliga. I dagens hälso- och sjukvård anses beroende mer som ett självförvållat tillstånd än som en sjukdom. Diskussion: Resultatdiskussionen diskuterar resultatet med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori. Kunskap, stöd och att se människan i relation till drogen är ämnen som tas upp i denna del. / Background: Substance abuse and addiction defines differently in society. People with substance abuse and addiction can in the health care system be compared to having a heart disease or similar. Attitudes include three components; knowledge, mental and emotional. These affect how man creates attitudes toward a particular phenomenon. Negative attitudes are common among health care professionals regarding substance abusers and dependents. Aim: The aim of this literature review was to describe how nursing care was affected by nurses' attitudes towards patients with drug addiction. Methods: The method used in this thesis is a literature review based on eleven original scientific articles retrieved from the databases of Cinahl and PubMed. These articles were analyzed by distinguish similarities and differences, and then compiled in a result. Results: Knowledge and education had great impact on nurses' attitudes toward patients with substance addiction. Nurses appeared to have stereotype views for this patient group to be violent, manipulative and dishonest. In today's society, addiction is seen more as a self-induced condition then a disease. Discussions: The result discussion examines the results under Katie Eriksson's theory of nursing. The topics of knowledge, support, and to see the person in relation to the drug, are covered in this discussion.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys. Resultat: Vid analysen framkom det tre olika teman; skapa sociala relationer, krav från andra studenter och risk för missbruk. Under de tre olika temana framkom det att alkohol är en stor del av studentlivet. Vidare upplevs det i vissa lägen finnas mer negativa erfarenheter av alkohol än narkotika. Implikation: Resultatet i föreliggande studie visar att sociala relationer och krav från andra studenter påverkar studenters konsumtion av alkohol och narkotika. Det resultat som har tagits fram kan i samarbete med olika aktörer användas för att skapa temadagar och gruppaktiviteter.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext.

Den svenska interventionen VÅGA är ett preventionsprogram inspirerat av USA:s preventionsprogram DARE. Programmet användes under 1990-talet och tidigare 2000-talet för att informera ungdomar i skolan om risker med att använda olagliga droger. Genom information och sociala färdighetsövningar ska ungdomar kunna stå emot grupptryck och bli medvetna om de risker som droganvändning kan medföra. VÅGA-programmet har utifrån de utvärderingar som gjorts visat sig vara ineffektivt och har därför avvecklats. Den här studien har med hjälp av en systematisk litteraturöversikt tagit ut viktiga komponenter från effektiva preventionsprogram som används för att minska högstadieelevers droganvändning. Dessa komponenter har använts för att urskilja mönster som kan utveckla det svenska preventionsprogrammet VÅGA. Resultatet visar att de flesta likartade preventionsprogram till VÅGA varierar i effektivitet. Det finns många metodiska problem med att identifiera samband och korrelationer mellan olika komponenter. Studien visade att kombinationer av teorier tillsammans med tekniska utvecklingar och kontinuerliga utvärderingar kan skapa ett utvecklat och effektivare VÅGA. Begränsningar med studien var interventionens kontext och skillnader mellan olika länder. / The Swedish intervention VÅGA is a prevention program inspired by the United States prevention program DARE. The program was used during the 1990´s and earlier 2000´s to inform youth regarding the risks of using illegal drugs. Through information and social skills exercises, young people should be able to resist group pressure and become aware of the risks caused by drugs. Based on the evaluations made, the VÅGA program has proved to be ineffective and has therefore ceased to operate. This study has, through a systematic literature review, identified important components in effective prevention programs to decrease drug use for high school students. These components have been used to distinguish patterns that can develop and improve the Swedish prevention program VÅGA. The result shows that similar prevention programs vary in effectiveness. There are many methodological problems in identifying relationships between different components. The study shows that combinations of theories along with technical developments and continuous evaluations could create a more developed and effective VÅGA. Limitations of the study were the context and differences between different countries.

Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.      Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.  Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.  Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.

Alkohol- och drogberoende är förknippat med mycket skam. Att reducera skammen är en viktig del för att personer med ett beroende ska kunna tillfriskna. I den här kvalitativa studien har djupintervjuer gjorts med 8 personer som har tillfrisknat från sitt alkohol- och drogberoende. Syftet var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skammen både under det aktiva beroendet och i tillfrisknandet. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Alla deltagare uttrycker en stor skam under sitt aktiva beroende. Vissa studier visar på den intrapersonella skammen som en positiv kraft som kan korrigera negativa eller dysfunktionella beteenden. Denna studie ger en tydlig bild av att den intrapersonella skammen inte fungerar på detta sätt under ett aktivt beroende men att den tycks göra det efter en tid in i tillfrisknandet. Däremot tycks den interpersonella skammen, skammen av att inte kunna hålla fasaden uppe, vara en stor del i att sluta använda alkohol eller droger. Att träffa andra människor med liknande erfarenheter och att prata om skamliga upplevelser och handlingar har varit en viktig del i att minska skammen i tillfrisknandet. Den praktiska implikationen är vikten av att bemöta den svåra känslan skam i beroendebehandling.