Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler. Dessa teman utgjorde tillsammans en essens: Den sociala skolan. Det som framkommer genom intervjuerna har sedan diskuterats och kopplats till tidigare forskning samt de valda teorierna, socialisationsprocessen och kontrollteorin.

Abstract Tidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare. Studien visade inte på några könsskillnader gällande rökning, bruk av alkohol eller droger. Den visade dock att ungdomar som använder tobak, dricker alkohol i högre utsträckning än unga som varken snusar eller röker. Undersökningen visade även att föräldrars tobaksvanor kan ha inverkan på ungdomars tobaks- och drogvanor. Det finns flera bakomliggande faktorer till att unga använder cigarretter, alkohol och droger, men bruket går inte att härröra till att man besöker kommunala fritidsgårdar i Sandviken. Därmed kan inte fritidsgårdarna betraktas som risk, i denna studie, vad gäller dessa substanser. / Abstract Previous studies have shown that adolescents, who participate in youth recreation centres (YRC), run an increased risk of developing antisocial behaviour manifested in using tobacco, alcohol and drugs. The aim of this study was to examine whether YRCs, run by the municipality of Sandviken, constitutes a risk or constitutes protection when it comes to use of tobacco, alcohol and drugs among adolescents; and to investigate gender differences regarding use of these substances, if there’s a difference between adolescents who use, and don’t use, tobacco when it comes to alcohol consumption and to investigate parental influence on adolescents’ tobacco, alcohol and drug habits. A questionnaire was carried out among 163 adolescents in grade 8. The survey showed that adolescents who attend YRCs use snuff to a greater extent than non-attenders. Other than that, there was no empirical basis for the suggestion that attenders smoke cigarettes, use alcohol or drugs to greater extent than non-attenders. The results showed no gender differences in smoking, alcohol and drug use. The results indicated however that adolescents, who use tobacco, use alcohol to a greater extent compared with those who neither use snuff nor smoke cigarettes. The survey also showed that parental tobacco habits may have an influence on adolescents’ tobacco and drug habits. There are several factors to consider when it comes to use of cigarettes, alcohol and drugs among adolescents. However, use of these substances has nothing to do with adolescents attending YRCs run by the municipality of Sandviken. Thus, the YRCs in this survey can not be considered as a risk.

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang. Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år. Resultatet visade att det var flest killar som kommit i kontakt med DOK- formuläret. Det finns ingen synbar signifikant skillnad mellan könen vad det gäller debutålder till användningen av alkohol och droger. Det framgick även att hasch/ marijuana var den drogen ungdomarna främst använde.

The aim of present study is to evaluate the work of the employees within the Addict Care field, how they experience their struggle as well as the significance of the interaction between the client and the employees. It takes a great deal of effort when facing individuals with alcohol –and drug related problems. The focus should be on the occupational and individual qualifications, while there is legislation, regulations and ethical guidelines to be followed. Intending to comprehend these issues better several interviews were made with six employees within The Administration for the Social Services and The Addict Unit in Växjö area. The purpose was to, from their point of view, find out about the experiences and opinions in general when working with these matters. The Addict Care field must be characterized by commitment and involvement from the staff. The best results are accomplished when there is mutual trust and honesty between both parties.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad.Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.

<p>The aim of present study is to evaluate the work of the employees within the Addict Care field, how they experience their struggle as well as the significance of the interaction between the client and the employees. It takes a great deal of effort when facing individuals with alcohol –and drug related problems. The focus should be on the occupational and individual qualifications, while there is legislation, regulations and ethical guidelines to be followed. Intending to comprehend these issues better several interviews were made with six employees within The Administration for the Social Services and The Addict Unit in Växjö area. The purpose was to, from their point of view, find out about the experiences and opinions in general when working with these matters. The Addict Care field must be characterized by commitment and involvement from the staff. The best results are accomplished when there is mutual trust and honesty between both parties.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.</p>