The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out. Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender. From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used. Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

<p>I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext.</p>

<p>The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.</p><p>Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender.</p><p>From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used.</p><p>Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.</p>

No description available.

The question of drug policy is a controversial and much debated issue in the political sphere. It is my view that any judicial policy has to be based in an ethical idea about the individual, and that the connection and analysis between ethical perspectives on the individual and the enforcing of laws with regards to the actions of individuals has to be a well-established one. In this paper I will start from the assumption that this is not the case when it comes to drug laws, and I will therefore review two popular ethical theories about the individual, and then argue that philosophical liberalism, rather than communitarianism, is the superior ethical theory because of the inherent problems of relativism within communitarianism. I will then review some common arguments for and against the prohibition of drugs, to see how well they will fare, in terms of being compatible with philosophical liberalism. I will then return to communitarianism to look at its most valuable critique of the liberal position, to then offer a compromise position between the two theories that is fully compatible with philosophical liberalism, but that also takes into account the most valuable objection from communitarianism. It is my hope that the solution I offer will be grounded in ethical theories about the individual, and in fact, manages to be based in philosophical liberalism while also incorporating the strongest objection from the communitarianist position, thereby taking the strengths offered by both theories into account.

This essay will address how teachers pursue preventive work against drug abuse in aschool Environment. It will be addressed on a national and international level. The essay will highlight different programs and approaches, based on three perspectives, the teacher's, the parents' and the student's. The programs that will be analysed are SET, ANDT (S), PSHE, D.A.R.E . The essay will critically review the programs and highlight laws and humanitarian proceedings on the subject. Through the systematic search method via the databases; ERC, ERIC and SwePub results were found that showed different peer reviewed articles that gave us information about different perspectives and programs on the subject. The swedish National Agency for Education was also used as a complement, to support our discussion. The results show that opinions vary depending on the perspective used and that national and international laws and research ethics have a great influence on the outcome. It also shows that the drug policy has changed over time and the more libral view on drugs also suggests a change on how we work preventive with drugs.

Sammanfattning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vilka faktorer som gör att personer med ett långt kriminellt förflutet lyckas lämna det livet bakom sig. Uppsatsen har även ett delsyfte, vilket är att belysa vilka gemensamma nämnare som gör att personer påbörjar en kriminell bana. Varför bestämmer sig några människor för att bli yrkeskriminella och vad förhindrar dem från att ta sig ut ur det livet? Vad är vändpunkten i deras liv och hur lyckades de till slut lämna sin tidigare livsstil en gång för alla? Uppsatsens syften kommer att besvaras utifrån ett sociologiskt perspektiv och grundas i tidigare forskning, vetenskaplig litteratur samt sociologiska teorier. De sociologiska teorierna och den tidigare forskningen kommer att testas genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som har varit yrkeskriminella. Den metodologiska ansatsen som har använts är Grundad teori och den hermeneutiska cirkeln. Resultatet blev att tre teman kunde utformas ur materialet när det analyserades med hjälp av tidigare forskning och de sociologiska teorierna: “Missbrukets relation till kriminalitet”, “Sociala band och identitet”, samt “Förändringsvilja och rationella val”.

I denna uppsats undersöks hur Sveriges drogpolitik samt missbrukare skildras i skolans läromedel för samhällskunskap i årskurs 7 till och med årskurs 9. En noggrann läsning av läromedel för samhällskunskap för högstadiet genomförs för att sedan se vilka attityder som framkommer i läromedlen kring dessa två frågeställningar:1) Hur representeras och skildras drogpolitik, både i Sverige och utomlands, mot bakgrund av den motsättning mellan nollvision och skadereduktion som för närvarande präglar olika länders drogpolitik?2) Hur skildras missbrukare, till exempel vem som kan eller inte kan bli missbrukare och olika aspekter kring dessa?Dessa forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ textanalys där nio olika läromedel för samhällskunskap lästs noggrant, kodats och analyserats mot bakgrund av de rön som finns om droger, drogpolitik och drogernas geopolitik. Studiens resultat visar på att droger i allmänhet, och ovan nämnda forskningsfrågor i synnerhet, har en försvinnande liten (eller icke-existerande) plats i läromedel för samhällskunskap och indikerar att detta beror dels på att läroplanernas hänvisning till droginformation avtagit från LPO 94 och framåt samt att skolan i allt högre utsträckning använt sig av utomstående aktörer för sitt arbete med droginformation. Konsekvenserna som en sådan försummelse kan leda till tas upp i diskussionskapitlet tillsammans med några få förslag om vidare forskning. / <p>Betygsdatum 2021-09-05</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.</p><p>Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.</p>