Med fenomenologisk ansats strävar denna uppsats att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkt, mer specifikt handlar det om att undersöka upplevelsen av fenomenet i sig men även själva processen och dess påverkan. Materialet har samlats in via öppna intervjuer. Jag menar att intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkter kommer fram i denna uppsats. Analysen av materialet visar att det finns både likheter och olikheter i informanternas upplevelse. Bland annat har vändpunkterna beskrivits som händelser som förändrar tankemönster och referensschema. Själva händelseförloppet i sig har först upplevts av känslor som rädsla, osäkerhet och skrämmande. Efter har känslorna bytts ut mot mer positiva sådana, så som befrielse, frihet, glädje och lättnad. Vändpunkterna som undersökts har, för att förtydligas, kategoriserats efter deras påverkan på personen ifråga. Jag har i kategoriseringen tagit hjälp av en egenuppfunnen metafor. Sammanfattningsvis har undersökningen lämnat efter sig ett intresse att spinna vidare när det kommer till vändpunkter, exempelvis kan man göra en bredare undersökning med mer fokus på ålder, erfarenheter och referensscheman.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem. Beskrivningen av förändringsprocessen påverkades av drogfrihetens tidslängd och individuella upplevelser. Egen vilja var förutsättning för förändring, men stöd utifrån, gemenskap och sysselsättning var nödvändiga faktorer ansåg majoriteten. Förändringsprocessen innebär personlig förändring på flera nivåer, inte bara uppbrott från drogmissbruk. Att lämna missbruket kan vara en lång process i sig.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag. Lösningen i grundskolan handlar vanligtvis om segregerande åtgärder medan den vanligaste formen av stöd i gymnasieskolan sker i form av "stugor" och utnyttjas vanligtvis som läxhjälp. Denna studie bekräftar ovan beskrivna situation och definierar intrigen i egenskap av svårigheter. Resultatet visar även att det tydligaste tecknet på vändpunkten i deras skolsituation är just upplevelsen av att kunna påverka sin egen situation. Att bli lyssnad på och sedd som den de faktiskt är och inte som en diagnos som måste åtgärdas. De förmedlar alla känslan av att själva få välja att vara delaktiga i det de tidigare varit exkluderade från.

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk. Kvalitativa intervjuer genomfördes med individer som uppnått drogfrihet från opiatmissbruk utan medverkan i LARO. Resultatet visar att konsekvenser kan ses som en betydelsefull faktor för att individen ska uppnå drogfrihet. Det finns specifika händelser, personer och situationer som har spelat en betydande roll i respondenternas vändpunkter. Vistelser på behandlingshem har haft en avgörande roll i individernas processer att bli drogfri. Sammanhang och delaktighet är betydelsefulla faktorer för bibehållen drogfrihet. Studiens konklusion är det är många faktorer som kan vara betydelsefulla i en individs väg ur ett opiatmissbruk. Det kan handla om både inre och yttre motivationsfaktorer i samverkan med ett sammanhang.

No description available.

I denna uppsats undersöks vad som kan motivera narkotikaberoende individer till att förändra sitt beteende och leva fri från narkotika. Syftet är att undersöka vad som kan motivera en person med drogproblem till att uppnå, och bibehålla, ett nyktert liv, samt om de anser att socialtjänstens insatser varit behjälpliga i detta. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män i åldrarna 23 - 37, som alla har tagit sig igenom ett narkotikaberoende. Resultatet visar att motivationen att ta tag i problemet uppkommer när de negativa effekterna upplevs som större än de positiva upplevelserna. Framtidshopp och en positiv syn på livet visade sig vara en motiverande faktor för att bibehålla en narkotikafri tillvaro. / <p>2019-02-19</p>

<p>I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. </p><p>Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process. Samtliga kvinnor hade före vändpunkten levt ett utsatt och destruktivt liv där de blivit utsatta för våld, flera försörjde sig genom kriminella handlingar, men hade periodvis ett arbete. Ändå kunde kvinnorna även se positiva sidor med missbrukarlivet där droger ofta användes som självmedicinering vilket hjälpte dem att få ordning på tankar och känslor. Erfarenheterna av förändringsprocessen såg olika ut för intervjupersonerna men det fanns också gemensamma faktorer. Arbete och stöttande relationer i omgivningen var ett viktigt inslag i förändringsprocessen. Senare i livet genomgick de flesta av kvinnorna någon form av terapi vilket kan ha varit en bidragande orsak till en lång och stabil drogfrihet.</p>

<p>The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.</p><p>In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.</p>

I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process. Samtliga kvinnor hade före vändpunkten levt ett utsatt och destruktivt liv där de blivit utsatta för våld, flera försörjde sig genom kriminella handlingar, men hade periodvis ett arbete. Ändå kunde kvinnorna även se positiva sidor med missbrukarlivet där droger ofta användes som självmedicinering vilket hjälpte dem att få ordning på tankar och känslor. Erfarenheterna av förändringsprocessen såg olika ut för intervjupersonerna men det fanns också gemensamma faktorer. Arbete och stöttande relationer i omgivningen var ett viktigt inslag i förändringsprocessen. Senare i livet genomgick de flesta av kvinnorna någon form av terapi vilket kan ha varit en bidragande orsak till en lång och stabil drogfrihet.

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of. In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.