Syftet med följande studie var att analysera upplevelser om vad som har varit de bidragande orsakerna till att individer med ett kriminellt förflutet valt att upphöra med sitt brottsliga beteende. Med andra ord undersöktes individernas erfarenheter av vändpunkter samt vad frigivningsprocessen kan ha inneburit för individernas möjligheter att upprätthålla en livsstil fri från kriminalitet. Strukturerade och semistrukturerade intervjuer har genererat ett empiriskt material, som resulterat i en analys som talar för att yttre faktorer skapar inre förändringar. Vilket sedermera leder till en vändpunkt i individens liv som kan leda till ett kriminellt avbrott. Studiens viktigaste slutsats är att vändpunkter är beroende av yttre och inre faktorer. Dessa avgör om ett avslut av den kriminella karriären kommer att vara framgångsrikt och beständigt. / <p>2021-05-28</p>

I denna studie har fyra före detta livsstilskriminella intervjuats för att ta reda på vad som föranledde deras beslut att upphöra med en kriminell livsstil, hur respondenternas resa mot förändring sett ut samt vilka avgörande faktorer som funnits under processens gång.  Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har gjorts med personer som själva identifierat sig som före detta livsstilskriminella. Materialet har analyserats utifrån en modell utvecklad av Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang, begreppet Rock Bottom och teorier om Sociala Band (Hirschi, 1969; Sampson och Laub, 1993).  Analysen följer en kronologisk ordning, vilket i studien benämns som resan mot en livsstilsförändring. Resan startar vid en avgörande tid i livet där respondenterna har nått botten, vilket kan jämföras med Rock Bottom. Detta är vad respondenterna själva valt att kalla vändpunkten och blev startskottet på en lång resa. När respondenterna nått botten var de sociala banden till det konventionella samhället nästintill obefintliga och de hade därmed en avsaknad av social kontroll. Under tiden för förändringen förbättrades de sociala banden till det konventionella samhället successivt. Nya sociala sammanhang, sysselsättningar och nära relationer byggdes upp och de sociala banden ledde till att respondenterna inte längre ville begå brott. I krisen, som skulle föranleda vändpunkten, hade respondenterna en låg känsla av sammanhang, vilket har visat sig vara starkt sammankopplat med svaga sociala band till det konventionella samhället. Allt eftersom tiden gick och de sociala banden förstärktes ökade även känslan av sammanhang. Analysmodellen visar att alla dessa faktorer samverkar med varandra och är under förändring i uppbrottsprocessen. Den här processen övergår efter ett tag till att bara vara en del av livsloppet, som pågår för resten av livet. Utöver detta har studien visat att en individ som ska kunna upphöra med brott behöver också upphöra med droger.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan. Gemenskapen i gruppen och tryggheten i att kunna få säga sina åsikter upplevdes som en vändpunkt i den personliga utvecklingen. Deltagarna berättade om hur de mellan ordinarie skola och folkhögskola hittade motivation till att börja studera igen efter mindre intressanta arbeten eller arbetslöshet. Alla i studien bekräftade att de utvecklats mycket både personligt och kunskapsmässigt. / A study in the special education field, where eight young adults from the folk high school, Common course, tells of all their schooling and what factors influenced their studies, both positive and less positive. The study was conducted through semi-structured interviews with a hermeneutic interpretation perspective. The stories show the importance of the teacher's commitment and the importance of being able to adapt to the participant level. To be who you want and be accepted, included in a context, was also a key success factor for studies and several just found at the folk high school. You felt included at the folk high school. The Community of the group and the security of being able to say their opinion seem as a turning point in their personal development. Participants talked about how they between regular school and folk high school found motivation to start studying again after less interesting jobs or unemployment. Participants in the study confirmed that the developed much both personally as in terms of knowledge.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism. / The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a manager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category, turning point experience, was identified as the core category. The result was analyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H. Laubs teoretiska diskussion kring vändpunkter. Metoden som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från föreningen KRIS. Studiens slutsatser visar att fyra av sju respondenter upplever något av sina fängelsestraff som en vändpunkt. Resterande tre respondenter upplever dock att fängelsestraffet hade kunnat bli en vändpunkt för dem, om fängelsevistelsen hade varit utformad på ett annat sätt. Av de fyra respondenter som menar att fängelsestraffet har varit en vändpunkt, uttrycker tre av dem att fängelsevistelsen kom in vid rätt tidpunkt i deras liv och därmed fick positionen som en vändpunkt. Externa faktorers inverkan på fängelsestraffets betydelse som vändpunkt verkar därmed vara betydande. De externa faktorer som verkar har störst inverkan på denna process är plötsliga och negativa sjukdoms- och/eller familjerelaterade händelser. Även om inte alla respondenter upplever fängelsestraffet som en vändpunkt, menar sex av dem att fängelsevistelsen trots allt har haft någon form av betydelse för dem. Framförallt beskrivs fängelset som en ”viloplats”, där respondenterna har fått komma bort från missbruket och kriminaliteten utanför murarna. / Imprisonment is often identified as an event that reduces future life chances. For example, having been incarcerated automatically reduces the probability of finding and keeping employment. However, prior research shows that imprisonment has a potential importance in the process of achieving desistance. Consequently, the aim of this study has been to examine the importance of imprisonment in preventing recidivism but also to examine the potential position of imprisonment as a turning point. The main focus of the current study has been on the theoretical discussion of turning points by Robert J. Sampson and John H. Laub. By using a qualitative approach, semi-structured interviews have been conducted with seven members of the non-profit association KRIS. The conclusion of the current study is that four out of seven interview respondents experience the imprisonment as a turning point. Remaining three interview respondents refer to incarceration as a potential turning point in their lives; however, only if the imprisonment would have worked out differently. Of those interview respondents referring to imprisonment as a turning point, three argue that incarceration entered their life course in “right time”. The influence of external factors on the potential importance of imprisonment as a turning point thereby seems to be significant. Unexpected and negative events such as disease or family related issues seem to be those external factors having the largest impact on this process. Even though not all of the interview respondents experienced imprisonment as a turning point, six out of seven refer to incarceration as having some kind of significance in their life course. Primarily, the imprisonment is being seen as a “resting place”, in which the interview respondents have been given the opportunity to place themselves at distance from criminality and addiction outside the prison walls.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

<p>Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter.</p> / <p> </p><p>This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.</p>

Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter. / This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.