Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor. Bröstcancer har olika stadieindelning och olika namn beroende på vart den sitter i bröstet. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar som kan påverka kvinnan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans roll är att bemöta dessa kvinnor och hjälpa dem under deras hälsoprocess. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Metoden som användes var en integrerad sammanställning av kvalitativa studier. Data samlades in från elva kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: Förändrad kropp och själ, Bemötande och Ett annorlunda liv med tillhörande sex underkategorier. Dessa beskriver hur kvinnans fysiska och psykiska hälsa drabbats av bröstcancer men även andra faktorer påverkade dem. Hur de finner acceptans inför sitt nya annorlunda liv. Konklusion: Studien visar hur kvinnorna både uppskattade och är missnöjda över det nya livet. Varje kvinna hade en egen upplevelse som påverkats av egna tankar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer for women. Breast cancer has different stages and names depending on where it is located in the breast. There are different types of treatments for breast cancer which can affect the women both physically and psychologically. The nurse's role is to meet these women and help them during their health process. Aim: To investigate women’s experiences after a breast cancer diagnosis. Method: The method used was an integrated compilation of qualitative studies. The data was gathered from eleven qualitative articles. Findings: The result consists of three main categories: Altered body and soul, Interactions and A different way of life with six subcategories. These showed how women´s physical and mental health was affected by breast cancer, but also other factors can affect them. Conclusion: The study shows how the women both appreciate and are dissatisfied with the new life. Each woman had her own experience which is influenced by her own thoughts.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. / This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.