No description available.

Kenia erlangt Anfang der 1960er seine Unabhängigkeit und wird in der Folge von den Präsidenten Kenyatta und später Moi autoritär regiert. Als Konsequenz des internationalen und nationalen Druckes werden 1991 wieder Mehrparteienwahlen zugelassen. Die Hoffnungen auf einen Trendwechsel werden zunächst aber nicht erfüllt. Präsident Moi bleibt bei den Wahlen 1992 und 1997 siegreich und versucht jeden möglichen Reformprozess aufzuhalten bzw. zu verlangsamen. Mit dem neu gewählten Präsidenten Kibaki entsteht 2002 die Hoffnung auf Veränderung. Aber als alter Wegbegleiter Mois erfüllt Kibaki nicht die internationalen und nationalen Erwartungen. Moi und Kibaki organisieren jeweils kontra-demokratische Eliten hinter sich und nutzen das mächtige Präsidentenamt, die stärkste Institution im politischen System Kenias, um den Status quo so lange wie möglich zu erhalten. Die Parteien werden weder durch die Regierung noch durch die Opposition zu starken Institutionen transformiert und das unstete Verhalten der Geberländer vermag den Einfluss der autoritären Führung nicht dauerhaft einzuschränken.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.