Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underanalysprocessen togs tre kategorier fram; “Vaksam blick”, “Barnmorskansvetenskapliga kunskap och beprövad erfarenhet” samt “Bevara det normala normalt”.Dessa kategorier mynnade tillsammans ut i temat för studien; “Barnmorskans förmågaatt se till helheten utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet”. Resultatetvisar att barnmorskorna har olika sätt att handlägga efterbördsskedet men ett gemensamtmål om att få ut en hel placenta och undvika större blödning. De har stor respekt förblödning och är följsamma till klinikens riktlinjer för att förebygga detta. De följer dockinte riktlinjerna okritiskt utan litar också på sin egen erfarenhet och strävar efter attbevara det normala normalt så långt det går. Konklusion av studien är attbarnmorskorna strävar efter en balans mellan att tillämpa beprövad erfarenhet ochevidensbaserad forskning i sitt handläggande av efterbördsskedet. Barnmorskornahandlägger efterbördsskedet genom att se till helheten, riktlinjer, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och intuition. / Program: Barnmorskeutbildning

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ”Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet”, ”Följsamhet för att främja den naturliga processen” och ”Den kliniska vaksamma blicken”. Ett genomgående tema framkom ”Barnmorskors följsamhet och vaksamhet”. Resultatet visar att barnmorskor utför flera olika åtgärder för att underlätta placentans avgång, utifrån både evidens och beprövad erfarenhet. Barnmorskorna utför åtgärderna utifrån riktlinjer, erfarenhet, intuition och den unika kvinnan. Följsamhet för att främja den naturliga processen av efterbördsskedet är framträdande i resultatet där barnmorskorna talar om att ge kvinnan möjlighet till återhämtning och få kontakt med sitt nyfödda barn. Konklusion av studien är att barnmorskorna är följsamma till klinikens riktlinjer och kvinnan, är följsamma i den naturliga processen samt är vaksamma på blödning i efterbördsskedet. De försöker ligga ett steg före och litar på sin erfarenhet. De ser till hela kvinnan med alla faktorer som kan ha betydelse för efterbördsskedet och handlade utifrån det. Förslag till framtid forskning är att intervjua nyexaminerade barnmorskor och jämföra med erfarna barnmorskor som arbetar på förlossningsklinik för att se om skillnader finns i handläggandet av efterbördsskedet. Intervjuer med nyförlösta kvinnor om efterbördsskedet vore också värdefullt för att ta del av deras upplevelser för att kunna förbättra vården och bemötandet. / Program: Barnmorskeutbildning