Transportstyrelsen vars verksamhetsidé är att "utveckla ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa", blev den 1 januari 2011 till stor del avgiftsfinansierad istället för anslagsfinansierad. Målet är att de olika transportslagen inom Transportstyrelsens verksamhet ska få mer lika villkor, och att avgifterna ska finansiera verksamheten. Då finansieringsförändringen ovan innebär ökade kostnader för transportbolagen är syftet med denna uppsats att analysera och utvärdera tänkbara förändringar i pris och utbud och därefter utvärdera hur detta påverkar efterfrågan på bussresor och därigenom samhället. Eftersom transportsektorn till stor del finansieras av subventioner ämnar vi även att undersöka hur ett borttagande eller minskande av dessa kan påverka pris och utbud för att sedan utvärdera efterföljande förändringar i efterfrågan på bussresor och hur samhället därmed skulle påverkas. Utifrån teori om efterfrågan på transport och efter genomförda tester och utvärderingar av olika kombinationer av relevanta förklaringsvariabler valdes en efterfrågemodell för den lokala och regionala kollektivtrafiken med förklaringsvariablerna biljettpris, utbudet av resor, befolkningens storlek och resor i föregående period. Denna modell användes för att analysera förändringar i pris, utbud och därmed efterfrågan av bussresor till följd av både avgiftsinförandet samt borttagandet och minskandet av subventionen. Resultaten av vår analys visar på att avgiftsinförandet inte har någon väsentlig effekt på pris, utbud och efterfrågan. Däremot leder ett borttagande eller minskande av subventionen till förändringar i form av stora prishöjningar och utbudsminskningar vilket har en stor negativ effekt på efterfrågan på bussresor. Detta leder till mer ojämlika transportvillkor i samhället då äldre, personer med funktionshinder och personer med lägre inkomst får svårare att transportera sig. Det leder också till att de externa effekterna så som buller, föroreningar och olyckor ökar då människor i större utsträckning använder bil istället för kollektivtrafik.

Förväntningarna på en väl fungerande trafiksituation med få stopp på vägarna är idag höga i Sverige. Befolkningsmängden i Stockholm ökar ständigt vilket innebär en ökad reseefterfrågan som bidrar till ett högt belastat vägnät. Vägar i storstadsmiljö med hårt belastad trafik är känsliga för minsta störning eftersom det kan innebära en stor påverkan på hela nätverket och på så sätt beröra ett stort antal trafikanter. För att minimera störningar i vägnätet bedriver Trafik Stockholm som en del av deras arbete verksamheten VägAssistans. VägAssistans är ett användbart verktyg för att snabbt lösa störningar i vägnätet och behålla en god trafikmiljö på vägarna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att VägAssistansfordonen placeras så att fordonet är snabbt på plats vid en händelse för att minimera störningar i nätverket. För detta krävs korta inställelsetider till områden där hög frekvens av händelser förekommer. Dessutom är det även viktigt att fordonen placera så att samtliga vägar i nätverket kan nås inom en rimlig körtid. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett beslutstödsverktyg för utvärdering av VägAssistansfordonsplaceringar. Syftet innefattar även att för beslutstödsverktyget utveckla en efterfrågemodell för prognostisering av framtida händelser, en körtidsmodell för att generera körtider i nätverket samt att ta fram intressanta effektivitetsmått för utvärdering och jämförelse av olika fordonplaceringar. Beslutstödsverktyget som utvecklas i detta projekt anses vara till stor nytta för Trafik Stockholm vid utvärdering av Vägassistansfordonsplaceringar i Stockholm. Dessa utvärderingar kan användas som stöd för att strategiskt placera VägAssistansfordonen så att händelser servas snabbt för att minimera störningen i nätverket som händelsen ger upphov till. En snabbare servad händelse innebär att antalet berörda trafikanter minimeras vilket leder till en minskad samhällskostnad.