Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket. Intervjuer har även utförts med organisationerna KRAV och Naturskyddsföreningen. Detta för att synliggöra bakomliggande förställningar om begreppet ekologiskt livsmedel. En text- och metaforanalys av ICA, Coop och Axfoods samlade kommunikation av ekologiskt livsmedel genomfördes. Detta med syfte att undersöka dagligvaruhandelskoncernernas retoriska framställning av begreppet. Studien belyser att det finns två huvudsakliga förhållningssätt för ekologiskt livsmedel bland de undersökta aktörerna, ekologiskt i praktiken och ekologiskt i utopin. Vidare klargörs att myndigheterna, organisationerna och dagligvaruhandelns användning av begreppet skiljer sig åt. Dels är myndigheternas framställning av ekologiskt huvudsakligen fokuserat på miljönytta. Medan dagligvaruhandelns framställning av ekologiskt livsmedel bygger på metaforer och idylliska naturvärden. Studien visar även att ekologisk märkning är en del av den gröna konsumtionen och legitimerar därmed konsumtion som en lösning på miljö- och samhällsproblem. / This study focuses on the rhetorical rendering of organic foods, within the research area of environmental communication and ecological theories. The aim is to analyse which renderings are connected to the concept organic foods. Further on Swedish authorities and organisations views on organic foods are examined, in comparison to the grocery retailer’s rhetorical rendering of organic foods. The methodology is based on two methods of data collection. Qualitative research interviews have been conducted with the following authorities: the Swedish Food Agency, the Swedish Consumer Agency and the Swedish Board of Agriculture. Interviews were also conducted with the organisations KRAV and the Swedish Society for Nature Conservation. The interviews were conducted with the intention of making visible the underlying rendering of the concept of organic foods. A textual and metaphor analyses of ICA, Coop and Axfood’s combined communication of organic foods were performed. The aim with these analyses is to examine the grocery retailer’s rhetorical rendering of the concept. The study highlights that there are two main attitudes towards the rendering of organic foods among the actors. Additionally this study clarifies that the authorities, organisations and grocery retailer’s use of the concept differ. Partly the authorities rendering of organics are mainly focused around environmental benefits. While the grocery retailers rendering of organic foods is based on metaphors and idyllic nature values. The study also shows that organic labels is part of green consumerism and thereby legitimize consumption as a solution of environmental and social problems.