Syftet med föreliggande fallstudie är att undersöka huruvida åtgärdsprogram på en gymnasieskola i västra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjälp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda på hur arbetet upplevs ställer vi följande frågor: Hur arbetar en gymnasieskola i västra Sverige med åtgärdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med åtgärdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan får arbetet med åtgärdsprogram?. För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi metodologiskt använt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art. Vår teoretiska utgångspunkt består av forskning anknutet till området åtgärdsprogram och dess funktion för elever på gymnasiet. Vi har vidare en inriktning mot elever med dyslexi. Genom det hermeneutiska synsätt vi har använt i vår studie visar resultat och analys bland annat att vår undersökta gymnasieskolan strävar efter att ge ett gott stöd åt elever med dyslexi. Det visar även att det finns enstaka delar som skulle behöva förbättras såsom fortbildning och disponering av tid.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.   Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov. Av de 24 överklagade åtgärdsprogrammen har nämnden avskrivit 7 ärenden som inte uppfyllt kriterierna för ett överklagande. I 10 fall har ärendet avslagits och åtgärdsprogrammet fastställts. 7 ärenden har bifallits, där åtgärdsprogrammet upphävts och återvisats till rektor för ny prövning. I besluten skriver Skolväsendets Överklagandenämnd fram sin bedömning och ger i förekommande fall råd utifrån ett juridiskt perspektiv. I diskussionen avhandlas hur tolkningen av skolans uppdrag påverkar elevens möjlighet till likvärdig och jämlik utbildning.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om åtgärdsprogram samt att titta på samspelet mellan elev, vårdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. Frågeställningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssätt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger från olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjälp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern –Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij – Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu – Habitus. Ett åtgärdsprogram är ett verktyg som syftar till att stötta och handleda en elev i behov av särskilt stöd. Det gemensamma för pedagogerna är deras tro på det kompetenta barnet. Utgångspunkten i arbetet var individen, dess bakgrund, förutsättningar, erfarenheter och kunskaper. Det gäller att bygga på vad individen redan kan, dess styrkor. Hela processen ska ske i samråd och samspel med både hemmet och eleven själv. De ska få möjlighet till inflytande och ansvar över innehållet i ett åtgärdsprogram. Det är ett samarbete där den ena delen inte kan existera utan den andre! Studien har även resulterat i det skriftliga dokumentets dolda syfte. Pedagogerna uttryckte att det fanns skilda syften för eleven, föräldern, skolan samt för dem själva. Pedagogerna såg ingen användning av själva dokumentet utan mer en underförstådd tanke, som en säkerhet inför framtiden.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning – ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser. Vi vill med denna rapport undersöka vad som händer efter att en elev med ADHD får sin diagnos och om den gör skillnad. Flickors ADHD upptäcks senare än pojkars. Vi har valt att fördjupa oss gällande kvinnliga elever med diagnosen ADHD och vår undersökning har utförts på en mindre skola. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal kvinnliga elever med ADHD på gymnasieskolan uppfattar sin skolsituation, om de anser att de får den hjälp som krävs. För att få en mer objektiv bild har vi även intervjuat deras lärare och skolsköterska.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts. Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i en skola för alla. Några slutsatser som kan dras är att likvärdigheten i en skola för alla, med fokus på skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, påverkas av bristande samsyn, av skolors möjlighet att erbjuda läxhjälp på eftermiddagar samt av de läxhjälpsföretag som etableras på samhällsnivå. ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Läxans funktion, Intervjustudie, Kunskapsuppdrag, Demokratiuppdrag, Skola för alla, Inkluderande undervisning, Likvärdighetsperspektiv, Elev i behov av särskilt stöd.