Elevhälsan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förbyggande men hamnar ofta i ett åtgärdande arbete. Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om elevhälsoteams arbete med dokumentation av sina elevhälsomöten och hur stor del av det arbetet som är hälsofrämjande och förebyggande. Detta har gjorts genom textanalyser av elevhälsoteamsdokumentation på tre skolor, samt handlingsplaner för kartläggning av läs- och skrivutveckling. Dessutom har intervjuer genomförts på respektive skola med lärare med specialpedagogiskt uppdrag för att få möjlighet att ställa frågor kring dokumentationen samt frågor kring det informella arbetet i elevhälsan.Studiens teoretiska tolkningsverktyg är de relationella och kategoriska specialpedagogiska perspektiven för att analysera deltagarnas syn på elever i behov av särskilt stöd. Vidare så använder jag det salutogena och patogena perspektivet för att tydliggöra skillnaderna mellan det främjande och förebyggande arbetet som sker inom elevhälsan.Resultatet från textanalysen och intervjuanalysen visar på att det inte finns övergripande riktlinjer för hur elevhälsoteamsdokumentation ska genomföras, utan det blir upp till den enskilda skolan att ha sin egen mall, vilket kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet.Vad gäller kartläggningsmaterial av läs- och skrivutveckling finns det en skillnad mellan skolorna i studien rörande vilka material som är obligatoriska. Kommunen som skolorna ligger i har centralt gett ut en handlingsplan kring kartläggningsmaterial men den är relativt omfattande. Det blir ändå upp till den enskilda skolan att ta beslut kring vilka kartläggningsmaterial som ska användas.Både tidigare studier och respondenterna i min studie visar på vikten av att ha tid och rektors tydliga ledning för att få en framgångsrik elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande.Den övergripande slutsatsen är att det till stor del råder ett fortsatt kategoriskt perspektiv kring beskrivningar av enskilda elever i elevhälsodokumentation vid de undersökta skolorna. Det finns även till viss del en motsättning mellan den ansvariga läraren för specialpedagogik som vill arbeta mer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv, och verksamma lärare som förväntar sig kategoriska och patogena lösningar.