Syftet med studien var att bredda förståelsen för empatiskt bemötande på jobbet. Frågeställningarna handlade om vad det var som gjorde att människor kände sig empatiskt bemötta, samt vad de upplevde att utfallet av bemötandet blev. Målgruppen var vårdpersonal, och data samlades in med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer. Burnards stegvisa analysmodell användes för att generera en trädstruktur med sjutton underkategorier som grupperades i sex kategorier, vilka slutligen delades in under två teman som motsvarade frågeställningarna. Resultatet visade att empati kunde uttryckas genom att empatisören bland annat lyssnade, tog ögonkontakt och ställde frågor. Förståelse och respekt var viktiga förhållningssätt, och ett öppet och lugnt beteende bidrog också till att skapa en empatisk atmosfär. Speglingar och bekräftanden kunde tillsammans med stöd och hjälp ytterligare befästa empatin. Ett empatiskt bemötande hade också potential att förbättra mottagarens sinnestillstånd, samt skapa kraft och en förtroendefull relation. Slutsatsen var att denna studie bekräftade tidigare forskning om signaler för empatiskt bemötande. Vidare forskning föreslogs för att ytterligare undersöka de signaler som framkommit i denna studie, samt även undersöka samma frågeställningar i andra kontexter.