Some credit union leaders experience a reduction in productivity when employee stress is significant in the workplace. Credit union leaders noted employee stress increases costs and decreaseproductivity. This study might be important for business leaders seeking to reduce employee stress to enhance productivity. The purpose of this multiple case study was to explore strategies credit union leaders use to reduce employee stress to enhance productivity. The population comprised of 11 credit union leaders in western and midwestern states in the United States who have implemented successful strategies to reduce employee stress to enhance productivity. Job demands-resources theory was the conceptual framework. Data collection included face-to-face semistructured interviews, teleconferencing semistructured interviews, and company documents, while thematic analysis was used to analyze the data. The themes identified include a feedback-friendly work environment, a holistic approach to wellbeing, and a positive company culture. The implications for positive social change include credit union leaders' awareness to reduce employee stress to improve overall employee wellbeing that might lead to healthier relationships with coworkers, credit union members, family members, and friends.

Den här uppsatsens syfte var att analysera saldodifferenser på Haldex. För att besvara detta syfte genomfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer samt en enkät. Detta empiriska material analyserades sedan med hjälp av relevanta teorier som berörde inventory management, RFID teknik och anställdas beteende. Det vi kom fram till var att saldodifferenserna på Haldex beror på både mänskliga och teknologiska fel. De mänskliga felen beror på en bristande utbildning i det nya affärssystemet som implementerades för drygt ett år sedan. De teknologiska felen beror på svaga kriterier vid klassificering av sitt lager. Idag använder sig Haldex av ett det vanligaste kriteriet vid en ABC klassificering, nämligen värdet på produkten. Vi föreslår att det bör kompletteras med ledtiden och betydelsen av produkten för att ge ett mer rättvisande klassificering på lagret. För att minska felen som uppstår i lagret föreslår vi att Haldex bör implementera RFID teknologin på sina A produkter. / The purpose of this study was to analyze inventory inaccuracy at Haldex. In order to answer the purpose a qualitative method in the form of interviews, a survey and observations were conducted. The empirical material was then later analyzed with relevant theories regarding inventory inaccuracy. This study found that the inventory inaccuracy at Haldex mainly was a result of human errors combined with technological errors. The human errors came from a lack of knowledge in the company's ERP system AX12. The interviews found that the system had been implemented too fast and without relevant training, which later resulted in employees not knowing how to properly use it. The technological errors came from the company's weak criteria’s when it came to classify the inventory. Today Haldex uses an ABC-classification that is based on the products value, this essay suggests that lead time and importance of the product should be added. In order to minimize inventory errors this essay suggest that RFID technology needs to be added to the company's A-products.

Aim: The aim of this thesis was to investigate the psychophysiological response to the dynamic working environment within a cohort of higher education employees via ambulatory assessment of psychosocial and physiological measures. Methods: Data was collected from two observational studies. Study one employed a cross-sectional design to investigate relationships between work-related psychosocial hazard, work-time heart rate variability, blood pressure, and the cortisol awakening response. Consideration was given to occupation type and acute work-related demand. Study two, a single-subject case study, employed an experience sampling methodology to peform a 24 hour assessment over 21 days. Workload, affect and demand were sampled during working hours, while heart rate variability and physical activity were continually sampled (24 hours), with salivary cortisol, being sampled at 3 time points during the awakening period. This study also investigated some of the methodological issues associated with ambulatory assessment of both heart rate variability and the cortisol awakening response. Findings: Chronic work-related demand was found to be positively associated with sympathetic dominance of the autonomic nervous system. Acute work-related demand was associated with ambulatory heart rate variability during work time and evening time whilst the rise in salivary free cortisol over the immediate post awakening period varies according to acute anticipatory demand and prior day's workload. Substantial intra--individual variation in both the cortisol awakening response and ambulatory heart variability was found to occur across work-days. Work time activity levels accounted for little of the variation in ambulatory heart rate variability and blood pressure. The cortisol awakening response was associated with both heart rate variability and nocturnal movement in the latter stage of sleep. Conclusion: Attending to the psychophysiological response to work at the individual level by means of ambulatory assessment appears to provide a useful means of assessing the balance between employee and environment. This could have significant implications for work design, employee selection and targeting of workplace interventions.

Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter. Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen. Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter. Dock var det sociala stödet högt eftersom flertalet upplevde en god sammanhållning inom arbetsgrupperna. Resultatet i den kvantitativa undersökningen visade att det fanns stressfaktorer i dessa verksamheter. Det som var intressant och stack ut var att det allmänna hälsotillståndet upplevdes som mycket bra/ ganska bra av 70.8% av deltagarna, dessutom bedömde 80.3% arbetsförmågan kring psykiska krav som mycket god/ ganska god. 82.4% bedömde arbetsförmågan när det gäller fysiska krav som mycket god/ ganska god. Trots dessa positiva procentenheter svarade flertalet att arbetet krävde att man arbetar fort samt hårt. Dessutom svarade 83.5% att man ibland, ganska ofta, nästan jämt kände sig uppvarvad, 67,1% svarade att man ibland, ganska ofta, nästan jämnt känner sig pressade på gränsen av vad man klarar av. Ytterligare var det 71.8% som upplevde stress ibland, ganska ofta, nästan jämnt. Det vill säga att resultatet påvisade stressfaktorer dock inga bakomliggande orsaker. För att definiera bakomliggande orsaker genomfördes nio intervjuer i studie 2 med ändamålet att förstå medarbetarnas arbetssituation. Resultatet av studie 2 påvisade att orsakerna till att stress uppstod var förändrade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter hade ökat radikalt, därtill poängterades det av alla intervjupersoner att man fått flera kundbesök med kort restid emellan vilket ledde till frustration, oro, stress samt dåligt samvete. På så sätt påverkades medarbetarnas meningsfullhet med arbetet. Därtill påvisade undersökningen att medarbetarnas arbetsplatser var så kallade ”spända arbeten” eftersom kraven var höga och beslutsutrymmen väldigt små.

Magister Commercii - MCom / This study aimed to assess employee’s responses with regard to the implementation of a new workplace improvement programme. The purpose of this research was to focus on the understanding that could be gained about employee’s responses to organisational change using qualitative research

No description available.