Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i grundsärskolan och möjligheten till att påverka sina liv. Målsättningen för studien har varit att synliggöra detta ur ett elevperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod. Vi har genomfört fokusgruppsintervjuer med en flick- och pojkgrupp. Det genomfördes tre intervjuer med respektive grupp. Studien genomfördes i en svensk kommun. I studiens bakgrund tas begrepp som ledarskap, bemötande, stigmatisering, empowerment och hälsa upp. Antonovskys teori KASAM om hälsa och välbefinnande och det relationella perspektivet ligger som grund för analys av data i studien. Resultatet visar att eleverna som deltagit i studien upplever att pedagoger på deras skola har ett bra bemötande, de säger att lärarna visar respekt och att de upplever att det finns bra lärare på skolan. En bra vuxen definierar de som någon som är snäll, rolig och sträng när det behövs. Eleverna uppger att de trivs i skolan med vänner och lärare. Pojkarna redogör för en mer aktiv fritid än flickorna. Om möjligheten att påverka sitt liv så framkommer att pojkarna har mer tro på att kunna klara sig självständigt i livet än vad flickorna ger uttryck för, de tror att de kommer att behöva fortsatt stöd av andra med vissa saker i livet efter skolan. I studien framkom att bemötandet från elevernas omgivning har en viktig betydelse för deras identitet och syn på sig själva.