I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning. Förslagets utgångspunkt – att samma skala bör gälla för alla skolformer, motiveras inte explicit. Resultatet visar också att principen om en gemensam betygsskala har stöd av flera remissinstanser men att den inte motiveras av dessa. I allmänhet är kopplingarna till sfi få i materialet och i förslaget har direktivet om att beskriva för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte följts. Skolverket, en remissinstans som har ett underbyggt ställningstagande och motsätter sig förslagets införande inom sfi, tar sin utgångspunkt i skolformens karaktär och syfte snarare än i någon betygsfunktion.