Bakgrund Bristfällig kuffhantering kan leda till skador på slemhinnan, bidra till ineffektiv ventilation och mikroaspirationer som kan leda till ventilatorassocierad pneumoni (VAP). I dagsläget skiljer sig handhavandet åt och det finns inget standardiserat handhavande av kuffen hos patienter med endotrakealtub eller trakealtub. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård ansvarar för säkerställandet av ett evidensbaserat yrkesutövande som stärker patientsäkerhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskapsläget gällande kuffhantering hos vuxna patienter på intensivvårdsavdelningar för att bidra till ökad patientsäkerhet. Metod Systematisk litteraturöversikt av kvantitativa studier med en induktiv ansats. 16 vetenskapliga studier inkluderades och kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Deskriptiv syntes med narrativ analys användes för resultatet. Resultat Resultatet redovisades utifrån två huvudteman; mätmetoder ochomvårdnadsåtgärder som påverkar kufftrycket. Sex subteman skapades till de två temana. Resultatet visade att meningsskiljaktigheter råder huruvida kontinuerlig mätning anses vara mer fördelaktigt än intermittent mätning. Vidare pekade resultatet på att olika omvårdnadsåtgärder kontribuerar till förändringar av kufftrycket. Slutsats Resultatet tyder på att kuffhantering är komplext. Kufftrycket påverkas av flera faktorer och bör följas regelbundet, en exakt definition på hur ofta går dock ej att fastställa. För att intensivvårdspatienter skall erhålla evidensbaserad vård, och därmed öka patientsäkerheten, behövs ytterligare forskning inom kuffhantering eftersom evidensen i nuläget är begränsad. Dock pekar uppsatsens resultat på att kontinuerlig mätning kan vara fördelaktigt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, eftersom på-och avkoppling av manometer sågs vara ett riskmoment. / Background Inadequate cuff-management can lead to mucosal damage, contribute to ineffective ventilation and microaspirations that can lead to ventilator-associated pneumonia (VAP). At present, there are differences in practice and no standardized practice of cuff-management in patients with endotracheal tubes or tracheal tubes. Specialist nurses in intensive care are responsible for ensuring evidence-based professional practice that enhances patient safety. Aim The aim was to summarize the current state of knowledge on cuff-management in adult patients in intensive care units to contribute to improved patient safety. Method Systematic literature review of quantitative studies with an inductive approach. 16 articles were included and quality reviewed using a review template for quantitative studies. Descriptive synthesis with narrative analysis was used for the results. Result The results were presented using two main themes; measurement procedures and nursing interventions that influence cuff pressure. Six subthemes were created for the two themes. Opinions are divided as to whether continuous measurement is considered more beneficial than intermittent measurement. Furthermore, nursing-interventions were found to influence the cuff pressure. Conclusion Cuff-management is a complex topic. Cuff pressure is influenced by several factors and should be monitored regularly, however, how often is not possible to determine. For intensive care patients to receive evidence-based care and thereby increase patient safety, further research in cuff-management is required as the evidence is currently limited. However, continuous measurement may be beneficial from a patient safety perspective, as switching on and off the manometer is considered a risk factor.