Bakgrund: Under de senaste decennierna har arbetslivet genomgått strukturella förändringar. Detta har lett till att de psykologiska och sociala kraven intensifierats inom arbetslivet och för att vara tillgänglig på arbetsmarknaden krävs att man är stresstålig. Arbetsrelaterad stress är idag ett av de största problemen inom arbetsmiljön och en av de vanligaste anledningarna till långvarig sjukskrivning. Många studier stödjer tesen att fysisk aktivitet är en bra stresshanterare och något man borde använda som komplement tillsammans med andra stresshanterare som terapeutiska samtal, medicin samt åtgärder och förändringar i arbete och arbetsplats. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och egenskattad stress- och energinivåer, om det finns skillnader i typ av arbete och upplevd stress- och energinivåer samt om det finns skillnader i hur fysiskt aktiv en person är och egenskattade stress- och energinivåer. Metod: Undersökningen gjordes med hjälp av två enkäter, Stress-energi formuläret och International physical activety questionary (IPAQ). Dessa enkäter besvarades av anställda vid Kalmar kommun. Resultat: Inga starka korrelationer kunde observeras för mängd fysisk aktivitet och upplevd stress och energi. Inga signifikanta resultat observerades för typ av arbete och upplevda stress- och energinivåer. Inga signifikanta skillnader observerades mellan mängd fysiska aktivitet och stress- och energinivåer. Slutsats: I denna studie kunde inga signifikanta samband eller skillnader mellan fysisk aktivitet och stressnivåer eller energinivåer observeras. Inga signifikanta skillnader mellan typ av arbete och stressnivåer eller energinivåer kunde observeras. Framtida studier bör använda sig av objektiva mätmetoder och undersöka en större grupp.