Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus. Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet. Vid projekterande av passivhus eller lågenergihus har det historiskt sett lagts mer fokus på byggnadsfunktionen än utseendet, vilket kan leda till att den estetiska formen på byggnaden försummas. Det leder i sin tur till frågeställningen om passivhus kan projekteras till att vara såväl energieffektivt som estetisk tilltalande eller om det finns ett motsatsförhållande? Svaret på frågan är att passivhusets energieffektivitet mycket väl kan kombineras med attraktivt utseende – möjligheten lämnas fritt för arkitektens egen tolkning av byggnadens utseende. Formen och utseendet på byggnaden kan påverka byggnadens energiförbrukning vid uppvärmning av byggnaden. I litteraturstudien har det avhandlats det som kallas för YV-faktorn, detta är förhållandet mellan byggnadens omslutande area och invärtes volymen. Ju lägre YV-faktorn desto enklare är det att värma upp byggnaden. Olika geometriska figurer på byggnaden påverkar denna betingelse – bäst anses vara halvklot och cylinder. Detta beror på att krökta väggar i konstruktionen ökar den invändiga volymen på byggnaden och samtidigt ökar den omslutande area minimalt. Omega i denna rapport utvecklades för att passa det svenska klimatet, emellertid bör denna byggnad även kunna tillämpas utomlands t.ex. i Tyskland som är ett av de dominerande länderna vid användning av passivhus. För att en byggnad ska kunna betraktas som ett passivhus i Tyskland är ett av de viktigaste kraven att uppvärmningen max ska vara 15 kWh/m2 och ha en maximal energiförbrukning på 120 kWh/m2. De simuleringar som genomfördes med hjälp av IDA (Indoor, Climate and Energy 4) registrerade att värde på 11.6 kWh/m2 i uppvärmning och 118 kWh/m2 för hela Omegas energiförbrukning. Slutsatsen är att ett flerbostadshus kan konstrueras efter passivhusprincipen, även i krävande länder som Tyskland. Vid en jämförelse mellan ett vanligt hus med formen som ett rätblock och denna byggnad med exakt samma förutsättningar, minskas värmebehovet med 23 %. Detta beror på att vid inkludering av krökta väggar i konstruktionen eller övrig geometrisk form på byggnaden, påverkas uppvärmningsbehovet för byggnaden. / Today buildings are projected to save energy and minimize heat losses through buildings envelope. In order to reduce the need for active heating for the residents, an idea was developed that the building would be heated by passive heat. This eventually led to the creation of passive and low-energy buildings. There have been passive houses for more than 20 years and are commonly used by individuals and their homes. Lately engineers have begun to integrate passive house technology with the construction of apartment buildings. The aim of course is to reduce the annual consumption of active heating for buildings and heating requirements. During the early phase of development, it has historically been more focus on the actual building function than appearance, which may lead that the aesthetic form of the building is neglected. This in turn leads to the question if passive houses can be designed to be both energy efficient and as aesthetically pleasing or if there is a contradiction? The answer is that passive house energy efficiency can be combined with attractive appearance - the possibility is left free for the architect's own interpretation of the building's appearance. The shape and appearance of the building can affect the building's energy consumption for heating of the building. In literature, what is called YV-factor has been discussed; The YV-factor is the ratio between the building's surrounding area and internal volume. The lower YV- factor the easier it is to heat the building. Various geometric shapes of the building affect this condition - best considered is hemisphere and cylinder. This is because the curved walls of the structure increase the internal volume meanwhile the surrounding area increase is negligible. The building Omega in this report was developed to suit the Swedish climate, however it should be investigated if this building can be applied in Germany, which is one of the dominant countries in the use of passive houses. For a building to be considered as a passive house in Germany, one of the key requirements is that the heating do not exceed 15 kWh/m2 and have a maximum power consumption of 120 kWh/m2. The simulations were carried out with the aid of IDA (Indoor , Climate and Energy 4 ) registered the value of 11.6 kWh/m2 for heating and 118 kWh/m2 for the whole District Omega's energy consumption. The conclusion is that a multistoried house can be constructed as a passive house, even in Germany. In a comparison between a normal house with shape as a cuboid and this building with the exact same conditions, the difference is 23 % in heating requirements. This is due to the inclusion of curved walls in the construction or other geometric form of building, affects heating requirement of the building.

Planeringsprocessen av två svenska stadsbyggnadsprojekt, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö, med mål att nå hållbar energianvändning (förnybar energi och energisnåla hus), analyseras från vision till uppföljning. En ambition i bägge stadsdelarna var att bli internationella exempel på miljöanpassat byggande och boende, med ny teknik och förändring av de boendes beteende som strategier för att nå målen. Besluten om miljösatsningar togs av kommunpolitikerna. I Stockholm skedde styrningen genom att den kommunala förvaltningen tog fram mål och planer och i Malmö skulle en utomstående organisation styra planeringsprocessen i samverkan med kommunen. Såväl elmarknaden som bostadsmarknaden avreglerades under 1990-talet och merparten av de byggföretag och energibolag som engagerades i genomförandefasen var privata, eller privatiserades. Dessa hade delvis andra intressen än politikerna och ville främst använda beprövad teknik och ny teknik främst för ”showcase”. Styrningen från de formella styrorganisationerna hanterades olika. Projektet i Stockholm präglades av målstyrning och projektet i Malmö av samråd med målet att nå konsensus i frågor om mål och detaljutformning av områdets energilösning. Detta ledde exempelvis till att i Hammarby Sjöstad fick byggherrar och energibolag själva hitta partners för att testa nya energilösningar för exempelvis energiförsörjning. I Västra Hamnen bildade staden, energibolag och den utomstående styrorganisationen en koalition för val av lösning för energiförsörjning. I båda projekten bygger energiförsörjningen på storskaliga lösningar. Avhandlingen visar att planerings- och byggprocessens organisering, liksom byggherrarnas agerande, hade betydelse för resultatet. En slutsats är att när byggherrarna inte inbjudits att delta i framtagande av mål och planer och var missnöjda, exempelvis med förslagna mål för energiförbrukningen i Hammarby Sjöstad, bildade de hindrande koalitioner och tog makt i processerna. Oavsett om mål om begränsad energianvändning sätts i konsensus eller inte nedprioriterades livscykelperspektivet av byggherrarna av marknadsskäl, exempelvis valdes stora fönster medan installation av individuell elmätning i allmänhet valdes bort och lägenheterna utrustades för resursstarka kunder. Gestaltningsmässiga frågor prioriterades samt att bygga för resursstarka hushåll vilket innebar att byggherrarnas och kommunernas intressen delvis sammanföll. Resursstarka hushåll ger exempelvis ökade skatteintäkter för kommunerna. En slutsats är att kriteriedriven styrning, t ex tävlingar och ekonomiska bidrag, kan stimulera byggherrar att satsa extra, exempelvis på ny teknik, för att nå energimålen, men främst då i enstaka hus. De boende deltog inte i planeringsprocesserna och blev beroende av de lösningar som valts. I bägge stadsdelarna har en del hushåll haft problem med bristande värmekomfort vilket de kopplar ihop med slarv, korta byggtider och bristande kompetens i bygg- och bostadsbolagen. Uppföljning och utvärdering av projekten är framförallt kopplade till de bidrag som erhållits från svenska staten respektive från EU. / In this thesis I examine how issues regarding sustainable energy use are handled in the development of two city districts in two of Sweden’s largest cities: Hammarby Sjöstad in Stockholm and Västra Hamnen in Malmö. The political goal was to build apartments with renewable energy supply and restricted energy use. The planning processes are analyzed from plans and visions to the evaluation phase. Both areas were meant to be outstanding examples of ecological housing development. The documentation pertaining to the objectives in both projects states that, firstly, new technology will contribute to the realisation of the goals, and, secondly, that the residents’ way of living will be decisive for whether the energy objectives are reached or not. The planning of Hammarby Sjöstad village was executed by the public administration of Stockholm City, and the planning of Västra Hamnen was carried out in cooperation with the Bo01-organisation. Deregulations took place in many areas in Sweden in the 1990s, for example subsidies for housing development decreased and the market for electricity was deregulated. This led to the involvement of privately owned buildingproprietors and energy companies in the projects. These actors partly had other interests than the politicians in that the private companies wanted to use time tested technology with new technology mainly as a “showcase”. The planning in Stockholm was characterized by objective oriented steering while the project in Malmö was characterized by consultations with the goal of reaching consensus in questions concerning the goals and design of the project’s energy solutions. In both these areas the solutions for energy supply became large-scale. This thesis shows that the organization of the planning- and building processes and the extra subsidies from the government to environmentally friendly solutions affected the results. One conclusion is that when the building proprietors were not invited to partake in the planning process and was dissatisfied, for example with the goal for reduced energy use (Hammarby Sjöstad), they formed a hindering coalition and took over power in the process. Irrespective of if the energy goals were decided in consensus or not, the lifecycle perspective was not given priority from the building proprietors’ side, for example, large windows were chosen while installations for individual metering were, in general, not chosen and the apartments were well equipped with prosperous consumers in focus. Here the interests of the building proprietors and the interests of the municipalities partly coincided, as the buildings proprietors wanted to build for prosperous groups and the municipalities, in one way, saw that these households could increase the taxes for the municipality. One conclusion is that criteria-driven governing, for example trough competition, can stimulate building proprietors to contribute with an extra effort and test new technology in separate houses. No residents took part in the planning of either district. In both city districts some residents have problems with deficient warmth and comfort which they attribute to an excessively short time for construction, negligence and sometimes lack of competence. Follow-up of the projects is connected to the subsidies given to the projects from the government and the EU-level.