This study investigates the desalination needs and available technologies in Sri Lanka. Lack of rainfall, pollution due to agricultural chemicals, presence of fluoride, increasing demand, exploitation of ground water and brackishness have created scarcity of fresh pure water specially in near costal and dry zones in Sri Lanka. Due to Cronic Kidney Disease (CKD) around 500 people died in dry zones annually which is suspected to cause by Arsenic and Cadmium contain in ground water due to agriculture chemicals.   The available desalination methods are Reverse Osmosis (RO), Solar distillation and conventional methods. The cost for RO is Rs.0.10 cents per liter and solar distillation Rs.2.96 per liter. Although the price shows that the RO is better but due to high initial investment as a third world country it is very difficult to afford huge initial investment without government intervention. The experimental solar desalination units only produce nearly 5liters of potable water per day and directly impacted by availability of solar radiation. The energy availability of Sri Lanka and future potable water demand predicted as 2188.3 Mn liters as maximum demand which will be in 2030, therefore by that time the government should have a proper plan to cater the demand and desalination plants need to be planned and built based on the demand of dry zones and specially agriculture areas.   The applicability of renewable energy for desalination in local arena was also simulated taking the Delf Reverse Osmosis plant for the simulation. Results show that the optimum design is combination of Solar PV and existing 100kW Diesel generator Set with Battery bank and converter.

Re-powering solar PV plants is an upcoming discussion on the global stage. Although the respective component warranties indicate the time to change the system machinery, the methodology and justification for carrying this out are two aspects that need further study. The rooftop solar PV system on top of Dalarna University was re-positioned in 2014. Prior to installing the system in its new position, the system arrays were reconfigured and new inverters were installed. This thesis aimed to compare and analyze two sections of the solar power plant to understand which amongst them performs better. Graphs depicting energy, current, voltage and other parameters were formulated to ascertain the efficacy of the array configurations for this Nordic latitude. Thereafter, PVsyst and SAM were used to compare the simulated results with the actual output from the system. It was found that the measured energy output from one section of the solar power plant was higher than that of the other during 2014. On an annual basis, this difference was 21.5 kWh or 2%. On closer inspection, this contrast was attributed to a difference in yield early in the morning. Further, PVsyst simulated the annual energy with a deviation of less than 1% than what was measured, whereas SAM measured a deviation in energy measurement of 2.5% higher than the actual measured energy. These values were obtained using the detailed design options for both softwares. A point to keep in mind is that prior experience of working with both these softwares is recommended prior to carrying out the simulations on these softwares. An underlying point to note in this study is its limitations. This study is valid in the northern latitudes, such as the Nordic climates, since other regions would not have such low (sub-zero) temperatures to account for while sizing the inverter. In regions of high irradiance, a system re-powered in a way such as the system in this case would have higher clipping losses. Relevant previous studies and related topics have been visited, summarized and cited.

Bacteria are a type of microorganism that causes several kinds of problems in dishwashers, one problem being that the bacteria create strong and difficult smells. Bacteria arise from the fact that food residue on the dirt tray serves as nutrition for the bacteria for a long time. To minimize the bad smell, use a dishwashing program with hot water and usually a dishwasher detergent. This is independent of the amount of dirty disk actually in the dishwasher. It will be both a cost issue and an environmental issue through a waste of natural resources. The optimum is a solution that is directly aimed at removing and reducing existing microorganisms on the counter as well as in the dishwasher that does not use machine dishwashing and minimal water and electricity. This then does not need a more intensive program. The purpose of the study is to show how hot steam can be used to reduce the amount of bacteria on the dirty disk.The method used to test the reliability of the vapor treatment system was to use a solution of yeast cells with sodium chloride which had grown into a 24-hour heat sink in a pressure plate with agar solution used as a yeast cell feed. Then they were brought into a specially configured dishwasher where hot steam was injected into the system to work to reduce the bacteria on the plates.The number of microorganisms was compared before and after the treatment of the vapor. The tests were conducted until there was a clear connection between water use, the time of steam treatment and the reduction of yeast cells. This continued until a 95 percent reduction of microorganisms had been achieved throughout the dishwasher regardless of where the contaminated plates were located.The conclusion is that the steam treatment was more expensive than the existing technology, and the dishwasher needed to be supplemented by a method of heating the water to 100 °C. A simple rinse with hot water gave similar results and was cheaper and easier as the machines were already equipped with such a functionThere is a market for the steam method, as the method is especially interesting for individuals with additional disinfection needs, for example for people with poor immune system.

Under 2014 stod industrin i Sverige för nästan 40% av den totala energianvändningen. Stål- och metallindustrin står för den näst största delen efter massa- och pappersindustrin. En stor del av energin går förlorad som restvärme och betraktas ofta som avfall. Användning av restvärme ger ett minskat behov av primär värme samt minskade utsläpp av CO2. I många fall går restvärmen att använda till fjärrvärme om den har tillräckligt hög temperatur. Det här examensarbetet har tagits form av en fallstudie på stålindustrin Sandvik. Syftet med arbetet är att ta fram en energibalans för en av byggnaderna inne på industriområdet. Ett till syfte är att undersöka om det finns möjlighet att återanvända restvärme från kylsystemet. Byggnaden som har undersökts heter Norra stegvalsverket och verksamheten som bedrivs där är stegvalsning av rör. För att nå målet med arbetet har en litteraturstudie genomförts, fallstudie som har innehållit en del mätningar av flöden och temperaturer samt en mängd intervjuer. För att ta fram en energibalans krävs det att byggandens energiflöden kartläggs. Den tillförda energin kommer i form av el, ånga och internvärme. Energin som bortförs är transmission, ventilation, kylvatten och oavsiktlig ventilation. Arbetet har begränsats till en byggnad och inga tekniska lösningar har undersökts. Resultatet från detta arbete visar att temperaturen på kylvattnet är för låg för att brukas till fjärrvärme om den inte uppgraderas till en högre temperatur. Ett annat användningsområde är att förvärma ventilationsluften med kylvattnet. Arbetet visar också att det finns för lite detaljerad information beträffande elanvändningen. Problemet upptäcktes i arbetets slutskede vilket gjorde att det inte fanns tid att göra ytterligare mätningar. Detta gör att det inte ger en rättvis bild hur energin fördelas i Norra stegvalsverket. För att utveckla detta arbete krävs en noggrann undersökning av elanvändning för att ta reda på exakt hur mycket el Norra stegvalsverket förbrukar. En studie skulle även kunna utföras om det finns tekniska och ekonomiska möjligheter att förvärma ventilationsluften med kylvattnet. / In 2014, industrial operations in Sweden consumed nearly 40% of the total energy use. The steel and metal industry uses the second largest amount of energy in the industrial sector, only the pulp and paper industry uses more. A large part of the energy is waste heat and is often considered as waste. I many cases the waste heat can be used for district heating if it has sufficiently high temperature. This thesis has been taken as a case study at the steel industry Sandvik. The aim of this study is to develop an energy balance for one of the buildings at the plant. Another purpose is to investigate whether there is a possibility to reuse the heat from the cooling system. The building that has been investigated is called Norra stegvalsverket, which is a cold-pilger mill. To reach the goal with this study, a literature study has been conducted, a case study containing some measurements of flows and temperatures, as well as a variety of interviews. To generate an energy balance, it is required that the energy flow of the building is mapped. The energy that is added is electricity, steam, and internal heat. The energy that the building consumes is transmission, ventilation, cooling water, and uncontrolled ventilation. The study has been limited to one building and no technical solutions have been investigated. The result of this work show that the temperature of the cooling water is too low to be used for district heating unless it is upgraded to a higher temperature. One possible application for the cooling water is to preheat the ventilation air. The study also shows that there is too little detailed information regarding the use of electricity in the building. The problem was discovered at the end of the project, which meant that there was no time to make further measurements. Due to this problem, the study does not give a fair picture how the energy is distributed in Norra stegvalsverket. To develop this study, a thorough investigation of the electricity usage is required to find exactly how much electricity the building uses. A study could also be carried out to find out if there are technical and economic opportunities to preheat the ventilation air with the cooling water.

Det svenska elnätet har en mycket hög leveranssäkerhet på den el som skickas till kunderna och på många ställen kan elen levereras från flera håll till samma punkt. I utkanterna av elnätet som exempelvis öar, har inte elnätet samma säkerhet längre och om ett avbrott uppstår kan det vara vid dåligt väder. Framkomligheten blir svår och det kan ta tid att få dit en reparatör som kan laga felet. Syftet med det här arbetet var att undersöka om Umeå Energi Elnät (UEEN) skulle kunna använda sig av lokala energisystem för att motverka svåravhjälpta avbrott på öar och områden som är utsatta för den typen av avbrott, samt undersöka vilka komponenter som skulle krävas i en sådan lösning. Målet var att skapa ett lösningspaket som kan skalas om till olika antal abonnenter. Lösningen togs fram genom att först undersöka vilka komponenter som vanligtvis används i lokala energisystem. Därefter undersöktes och jämfördes komponenternas styrkor och svagheter med hjälp av fakta och resultat från vetenskapliga artiklar. De komponenter som inte var lämpade för den här typen av applikation eller som inte var tillräckligt bra, valdes successivt bort tills den bäst lämpade lösningen kvarstod. Den bästa lösningen blev ett litiumjonbatteri som laddas direkt av elnätet då den kräver lite underhåll, kan leverera höga effekter utan att ta skada och har en låg kapacitetsförlust. Anledningen till varför ingen lokal elproduktionsanläggning var med i lösningen beror på att ingen lösning är tillräckligt pålitlig för att kunna användas vid uppladdning av batterilagret och blir för stora om de ska användas till att göra ön självförsörjande. Detta beror på att de lösningar som är bäst lämpade som lokala elproduktionsanläggningar är för väderberoende och de lösningar som inte beror av vädret blir för stora och dyra för att vara rimliga alternativ. Storleksdimensioneringen av batterilagret skedde utifrån avbrottsstatistik för Umeås landsbygdsnät. Genom att göra en täthetsfördelning över landsbygdsnätets avbrottsstatistik kunde sedan den bästa fördelningsfunktionen passas in till det datat. Den fördelning som passade bäst till datat var en weibullfördelning som visade i sin kumulativa täthetsfunktion att drygt 80 % av alla avbrott som sker i ett område, pågår i tre timmar eller mindre. Genom att anta att avbrotten på öar också följer den här funktionen sånär som på att deras avbrott blir längre, kunde en dimensioneringsmetod tas fram. Metoden gick ut på att energilagret dimensioneras efter de tre på varandra följande timmar med högst energiförbrukning i ett givet område under ett år, vilket garanterar att strömförsörjningen kan täckas i tre timmar. Med tanke på att energiförbrukningen varierar mycket beroende på årstid och tid på dygnet kan batterilagret därför också klara mycket längre avbrott än tre timmar. Anledningen till varför just tre timmar valdes beror på att ett större energilager inte täcker upp så många procent fler avbrott än ett energilager på tre timmar och ett mindre energilager skulle inte klara tillräckligt långa avbrott. Det finns teknologier som inom några år kan ha mognat tillräckligt för att vara en bättre lösning än den som presenteras i den här rapporten, men den här lösningen är fortfarande tillräckligt bra för att kunna användas till att motverka långa avbrott och är en lösning som troligen skulle fungera länge efter att den installerats.

Massa- och pappersindustrin utgör en stor andel av energianvändningen i den svenska industriella sektorn. Den energiintensiva industrin innebär en stor möjlighet till besparingar genom energieffektiviserande åtgärder. Denna rapport utreder ett köldbärarsystem som förser eltekniska driftrum med kyla samt avfuktar luften på pappersbruket Smurfit Kappa Piteå. På pappersbruket upplever man i dagsläget att deras köldbärarsystem fungerar ineffektivt och får som följd inte ut den projekterade kyleffekten. Syftet med denna utredning är att öka effektiviteten och kapaciteten på köldbärarsystemet. Målet var att ta fram åtgärdsförslag som bidrar till att uppfylla utredningens syfte. Genomförandet av utredningen har behandlats i tre del- system: Distribution av kyla, produktion av kyla samt användning av kyla. Det huvudsakliga tillvägagångssättet har varit analys av loggade data från styr- regler- och övervakningssystemet Larmia. Utöver detta har också driftprov utförts på kylmaskinerna. I undersökningen av distributionssystemet visade det sig att återströmning erhålls i köldbä- rarsystemet, vilket gör att redan kyld köldbärare leds in i kylmaskinen KC2. Detta leder till minskad effektivitet. Problemet med återströmning kan minimeras genom att komplettera det befintliga styrsystemet med en stoppsignal som stänger kylmaskiner vid ett lågt kylbehov. Undersökningen av kylmaskinerna visade att KC3 och KC4 fungerar suboptimalt. Vid drift av KC3 varierar utgående köldbärartemperatur kraftigt, vilket medför att den löser ut på frysskydd vid låga börvärden. På grund av detta är börvärdet i dagsläget ställt högre än vad som är önskvärt. För att kunna sänka börvärdet och därmed öka KC3’s kapacitet föreslås en flödesökning, så variationerna dämpas genom värmeväxling till en större värmekapacitet. Denna åtgärd kräver att KC3’s cirkulationspump byts. Driftprovet på KC4 visade att expan- sionsventilen i en av köldmediekretsarna hela tiden är fullt öppen. Detta är en indikation på att ett otillräckligt flöde erhålls i förångaren, då expansionsventilens uppgift är att reglera flödet för att hålla konstant överhettning. Det otillräckliga flödet är orsakat av ett för lågt kondensortryck. Detta leder till att förångaren inte nyttjas fullt. Orsaken till detta är en dålig vattensparventil, som reglerar kylmedelflödet till kondensorn. Lösningen på detta är att byta ut ventilen mot en reglerventil, som styrs mot önskat börvärde på kondensortrycket. Utöver detta bubblar det i synglaset i köldmediekrets 2 och rörtemperaturen ut från economisern och kondensorn är höga, vilket tyder på att något är fel. Detta kan bero på bland annat låg köldmediefyllnad, fel på economisern eller på kondensorn. Som åtgärd på detta föreslås att kylmaskinleverantören kontaktas för felsökning. Undersökningen av kylanvändarna visade att totalt 39 styrventiler var fullt öppna under he- la sommaren 2016, där 20 av dem styr avfuktningen i eltekniska driftrum. Orsaken till fullt öppna styrventiler till avfuktarna är att det inställda börvärdena på temperatur och relativ fuktighet är för låga. Detta gör att tillräcklig avfuktning är omöjlig vid rådande köldbärartem- peratur. Problemet kan lösas genom att höja börvärdena eller sänka köldbärartemperaturen. Resterande 19 styrventiler är till luftkylare. Anledningen till de fullt öppna styrventilerna kan bero på att köldbärarflödet är för lågt, luftflödet är för lågt eller att mer elektrisk utrustning installerats i driftrummen. Som en första åtgärd föreslås en justering av köldbärarflödet med injusteringsventilerna för att se till att rätt flöde erhålls i köldbärarsystemet.

Wind power is currently one of the main sources of renewable energy worldwide. However, despite its numerous advantages, the deployment of wind turbines is not free from encounters with resistance from the society. This report reviews the principal aspects of the public attitude towards wind power. The research aims to define similarities and differences in attitude between residents of a developed and a developing wind market in Europe, Spain and Poland, respectively. A survey reveals that responses from both groups are similar in terms of the strategies employed by wind developers. The highest discordance is found within aspects of wind technology, such as the aesthetics of wind turbines and the perceived cost of wind power.

There is a clear focus on the environmental question in today’s society. The awareness of energy consumption and emission of greenhouse gases is growing which causes the urge to increase energy efficiency and decrease the emissions. This is applied in all sectors, housing being one of them.Approximately a fifth of the entire energy consumption in Sweden accounts for hot water supply and heating of all housing and facilities. About half of all housing in Sweden consist of apartment building’s. A third of the global emission of greenhouse gases is related to the building sector. This motivates a focus on energy saving measures in the housing sector and especially apartment buildings.In this report the consequences, regarding energy savings, economic profitability and emission of CO2 equivalents, of implementing energy saving measures on an old apartment building have been investigated. The energy saving measures that have been considered are Additional insulation of attic, Additional insulation of external wall, New windows and balcony doors and FTX. The reference building that has been considered in this project is a light weight concrete apartment building with brick facade which was constructed in Stockholm 1948. It has 3 floors, a basement and a total of 12 apartments. This project has been preformed in cooperation with AB Familjebost¨ader.The results regarding energy savings have been brought through energy simulations in the software IDA ICE. The reference building was constructed in the software and simulations were done for each energy saving measure. Another simulation was done combining the measures Additional insulation of external wall and New windows and balcony doors and one simulation combining all measures. A reference simulation was also done to validate that the model building is representative to the reference building.The economic profitability and payback time was calculated, using the net present value method considering the discount rate of 4% and the lifetime of 40 years, for each measure and combined measures. The emissions of CO2 equivalents related to the material used for each energy saving measure were calculated. Additionally, the emissions related to consumption of electricity and district heating were calculated, considering three different district heating suppliers. With these numbers the total amount of avoided emissions due to a measure could be calculated.According to the simulation results Insulation of attic had the lowest energy saving with 3.34% and New windows and balcony doors had the largest energy saving with 27.49%. The total energy saving reached 68.51% when implementing all measures. According to the economic calculations only Insulation of attic is profitable with a payback time of 8.42 years. But the measures New windows and balcony doors and FTX might be profitable if the reference building’s increased value, due to implementation of the measure, is considered. The calculations of the emissions of CO2 equivalents suggests that all measures imply avoided emissions if the current district heating supplier is considered. The amount of avoided emissions varies depending on which district heating supplier is considered and in some cases the energy saving measure can causes more emissions compared to no measure.The recommendation form the author is to go through with the measure Insulation of attic since it decreases the energy consumption and is economically profitable Furthermore, it is recommended to investigate how the measures New windows and balcony doors and FTX would affect the financial worth of the reference building, since that may cause those measures to be profitable.

Luleå Energi handhaver drift och distribution av två olika fjärrvärmenät, ett i Råneå och ett i Luleå, innefattandes av diverse hetvattencentraler (HVC) och tryckstegringspumpar (TSP). I Råneås fjärrvärmenät levereras en framledningstemperatur på 100°C vid utomhustemperatur -30°C. I Luleås fjärrvärmenät levereras en framledningstemperatur på 115°C vid utomhustemperatur -30°C. Luleå Energi vill sänka framlednigstemperaturen i deras handhavande fjärrvärmenät och målet som strävas mot är framledningstemperatur 80°C vid utomhustemperatur -30°C. Detta bland annat i syfte att kunna tillvarata mer spillvärme från mer lågkvalitativa källor, öka elproduktionen vid kraftvärmeverk och minska de distributionsrelaterade värmeförlusterna. Sänkning av framledningstemperaturen i ett fjärrvärmenät kan dock leda till negativa differenstryck och undertryck i vissa områden i fjärrvärmenätet. Detta kan innebära cirkulationsproblem samt kokning av vattnet i rörledningarna vilket kan skada armatur i nätet. Ökad pumpning kan i vissa fall lösa problemen. Dock får inte maxtrycket 1600 kPa, som fjärrvärmenäten och dess rörledningar är dimensionerade för, överskridas. Detta projekt har, med hjälp av nätberäkningsprogrammet Netsim, undersökt hur en sänkning av framledningstemperaturen påverkar Råneås och Luleås fjärrvärmenät. Båda näten simulerades för olika framledningstemperaturer vid utomhustemperatur -30°C, med tillägg för utomhustemperatur -8°C i Luleås nät vilket ungefär är den lägsta utomhustemperatur då spetsanläggningar inte är i drift. Områden som riskerar låga differenstryck, hur pumpningarna påverkas samt vilka typer av rörledningar som bör prioriteras vid eventuell framtida uppdimensionering har identifierats. Även åtgärder för att få respektive nät att hantera sänkt framledningstemperatur har föreslagits. Områden som riskerar låga differenstryck i Råneås fjärrvärmenät identifieras till ett i södra Råneå (kring bland annat Skärsvägen, Gesällvägen och Garvarevägen) och ett i norra Råneå längs Sundsvägen ut mot Sundet. Råneås fjärrvärmenät bör kunna hantera en framledningstemperatur på 90°C vid utomhustemperatur -30°C som drift- och distributionsförhållandena ser ut idag, med förutsättning att pumpkapaciteten från HVC3 är tillräcklig. För att kunna sänka ytterligare till 80°C bör åtgärder vidtas. Förslagsvis uppgradera fjärrvärmecentraler och därmed förbättra avkylningen hos sex kunder med medelavkylning under 10°C samt därefter justera pumpningen från HVC3 för att precis hålla uppe trycknivåerna. Detta under förutsättning att pumpningen vid HVC3 kan hantera den ökade tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,31 MPa och 51 kg/s till 0,77 MPa och 96 kg/s vilket rapporteras från simuleringar i Netsim. Vid eventuell framtida uppdimensionering av rör i Råneås fjärrvärmenät bör fokus ligga på rörledningar längs huvudledningar i kärnan av nätet, distributionsledningar från huvudledning ut mot visst ytterområde samt vissa rörledningar inuti ett visst distributionsområde som mindre slut-distributionsledningar ut mot kund utgår ifrån. Detta kan grovt sammanställas till rörledningar med dimension inom spannet DN150 - DN54. Områden som riskerar låga differenstryck, utifrån simuleringsresultaten, i Luleås fjärrvärmenät har identifierats till ytterområden i Svartöstaden, Gültzaudden, Trollnäs, Lulsundet, Björkskatan, Öhemmanet, Gammelstad, Kyrkbyn och Sunderbyn. Luleås fjärrvärmenät kan inte hantera någon sänkning av framledningstemperatur över huvud taget enligt dagens drift- och distributionsförhållanden. Sänkt framledningstemperatur i Luleås fjärrvärmenät kräver åtgärder. Förslagsvis uppdimensionera rörledningar ut mot Bergnäset, Öhemmanet, Gammelstad, Sunderbyn och Kyrkbyn samt justera inställningarna för respektive pumpning i nätet för att precis hålla uppe trycknivåerna. Pumpningen på Lulekraft och HVC2 bör kunna hantera en ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,72 MPa och 12·102 kg/s till 1,2 MPa och 16·102 kg/s. Pumpningen på HVC4 bör kunna hantera de ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,73 MPa och 84 kg/s till 1,1 MPa och 11·101 kg/s. Pumpningen på HVC1 bör kunna hantera de ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,63 MPa och 19·101 kg/s till 0,87 MPa och 26·101 kg/s. Pumpningen på HVC1 tryckstegringspump bör kunna hantera liknande flödeskapacitet som idag, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Pumpningen på HVC5 tryckstegringspump bör kunna hantera de ökad flödeskapaciteten från 15·101 kg/s till 20·101 kg/s, men inte lika hög tryckstegrinskapacitet. Pumparna på TSP1 fram- och returledning bör kunna hantera de ökad flödeskapacitet från 85 kg/s till 96 kg/s, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Pumpningen på TSP3 bör kunna hantera de ökad flödeskapacitet från 20·101 kg/s till 27·101 kg/s, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Kontinuerligt arbete bör fokuseras kring att uppgradera fjärrvärmecentraler, framförallt i Luleås fjärrvärmenät. Att förbättra kunders avkylning är till betydande hjälp i arbetet mot sänkt framledningstemperatur och alla pumpars tryckstegrings- och flödeskapaciteter kan då sänkas. Att pumpningen vid HVC5 tryckstegringspump påverkas mest vid förbättrad avkylning hos kunderna kan tyda på att flertalet kunder med dålig avkylning idag kan finnas i Gammelstad, Kyrkbyn och Sunderbyn, vilka är de områden som denna pumpning håller trycknivåer ut mot. Vid framtida uppdimensionering av rörledningar i Luleås fjärrvärmenät bör fokus ligga på distributionsledningar från huvudledning ut mot visst ytterområde samt rörledningar inuti ett visst distributionsområde som mindre slut-distributionsledningar ut mot kund utgår ifrån. Detta kan grovt sammanställas till rörledningar med dimension inom spannet DN125 - DN42.

As the world is moving towards a more sustainable energy perspective, construction equipment sees the requirement to change its current way of operation with fossil fuels to reduce its environmental impact. In order to pursue the electrification of construction equipment a dense power source is essential, where hydrogen powered fuel cells have the potential to be a sufficient energy source. This thesis work is carried out in order to find the least CO2 emissive pathway for hydrogen to various construction sites. This is done by collecting state of the art data for production, processing and storage technologies. With the assembled data an optimization model was developed using mixed integer linear programming. The technologies found that showed promising adaptability for construction equipment in the state of art regarding production were steam methane reforming (SMR), proton exchange membrane electrolyser (PEMEC) and alkaline electrolyser. They showed promising characteristics due to their high level of maturity and possibility for reducing the environmental impact compared to the current operation. To investigate the hydrogen pathway and its possibilities, four scenarios were created for four types of construction sites. The scenarios have different settings for distance, grid connection and share of renewables, where the operations have various energy profiles that is to be satisfied. The optimal hydrogen pathway to reduce the CO2 emissions according to the model, were either PEMEC on-site or gaseous delivery of SMR CCS produced hydrogen. The share of renewables in the energy mix showed to be an important factor to determine which of the hydrogen pathways that were chosen for the different scenarios. Moreover, in the long run PEMEC was considered to be a more sustainable solution due to SMR using natural gas as feedstock. It was therefore concluded that for a high share of renewables PEMEC was the optimal solution, where for a low share of renewables SMR CCS produced hydrogen was optimal as the energy mix would result in a more emissive operation when using PEMEC.