Sammanfattning Effekterna av fossilbaserad energianvändning blir allt mer påtaglig. Framförallt syns det i världens klimatförändring. För att undvika större konsekvenser krävs det att de fossilbaserade energikällorna ersätts med förnyelsebara och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har som mål att till år 2050 inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser.  Det finns skäl att tro att ett sådant mål skulle kunna nås men vägarna dit är många och åsikterna om hur stor potential av förnyelsebar energi som existerar och hur mycket som skulle kunna användas i framtiden skiljer sig. I det här examensarbetet har det undersökts vilka möjligheter det finns för utvecklingen av de olika förnybara primära energikällorna till år 2020 och 2050. De primära energikällorna inkluderar vattenkraft, vindkraft, energi från biomassa och solkraft. Undersökningen är baserad på redan existerande uppskattningar och prognoser. Potentialens avgränsning är det som finns inom Sverige och inkluderar inte importerad energi. Examensarbetet berör de fysiska och praktiskt genomförbara potentialerna varav de senare även innefattar ekonomiska aspekter och baseras på det som har skrivits om dessa. Undersökningen visade att det är realistiskt att vattenkraften kommer öka sin årliga produk­tion med ca 8 TWh genom en kombination av effektiviseringar och klimatförändringar som ändrar vattenflödena till år 2050. För vindkraften drogs slutsatsen att det kommer finnas totalt ca 22 TWh/år elproduktion från vindkraftverk år 2020 och ca 37 TWh/år till 2050. Uppskattningen för 2050 gjordes med antagandet att stöd kommer att införas för den havsbaserade vindkraften. Rörande bioenergin så gick det främst att fastslå att användningen kommer att öka i framtiden och att de studerade potentialundersökningarna visade på stor variation gällande slutsatser om den tänkbara användningen. Solkraften ökar och slutsatsen var att den årliga produktionen kommer ligga på minst 5 TWh år 2020. / The effects of fossil-based energy are becoming increasingly evident. It is particularly visible in the world's climate change. In order to avoid greater consequences, the fossil-based energy sources need to be replaced by renewable ones to reduce the greenhouse gas emissions. Sweden aims to have no net emissions of greenhouse gases in 2050. There are good prospects for achieving this, but there are several ways to reach it and many opinions about how to do it. This thesis has studied the possibilities for the development of the various renewable primary energy sources until the years 2020 and 2050. The primary energy sources include hydropower, wind, biomass and solar power. The survey is based on the existing estimates and projections. The energy potential includes only the potential that exist within the borders of Sweden and do not include imported energy. The work will mainly affect the physical and practical potentials – the latter also includes economic aspects – and is based on a literature survey. The survey revealed that hydropower will increase its annual hydropower production with       8 TWh until the year 2050 as a combination of increased efficiency and climate changes that alter the amount of water flows. Regarding wind power, it was concluded that there will be a total of about 22 TWh annual electricity from wind turbines in 2050 and about 37 TWh/year by 2050. The approximation for 2050 is made with the assumption that financial support for offshore wind power will be introduced. The use of bioenergy will increase in the future and the estimates regarding the potential showed large variations. Solar power is increasing and it was concluded that it will be at least 5 TWh/year in 2020.

In connection to the increase of emissions of greenhouse gases, electrification of the society is pointed out as absolute necessary to achieve the climate goals. To succeed with this, a substantial proportion of the intermittent electricity production needs, with the help from technical solutions, be used as a buffer for this production. The production of renewable hydrogen gas is seen as one of the solutions. The purpose of this study is to function as a foundation for a pilot study for establishment of production of renewable hydrogen which Jämtkraft will conduct during 2023. The study is compiled with information from updated science reports and studies, authorities or equate sources, Jämtkraft and workshops. The production cost of hydrogen gas has been set to price of electricity, three sizes of electrolysers and two types of electrolysers. The selling price has been divided into the transport sector and the industry sector. The calculations have been made with help from calculation methods from Jämtkraft and according to levelized cost of hydrogen formula. It is clear the production cost of hydrogen strongly correlates with the electricity price. The size of the electrolyser also affects, a larger electrolyser decreases the production costs of hydrogen. The difference between types of electrolysers do not affect the cost significantly, rather the placement and energy source to the hydrogen production. In comparison to 2020, the competitiveness for hydrogen within the transport sector has increased. The increase of the electricity cost has decreased the competitiveness within the industry sector. For economic success of an establishment of hydrogen production in Jämtland a careful analyse of customer interest must be made and an adjustment of selling price according to the electricity price. An investment rather towards the transport sector rather than the industry sector is to recommend. / I samband med de ökade utsläppen av växthusgaser, anses elektrifiering av samhället vara absolut nödvändigt för att uppnå klimatmålen. För att lyckas med detta, krävs det att en storandel av den intermittenta elproduktionen genom tekniska lösningar kan nyttjas som en buffert för denna produktion. Där ses produktion av förnyelsebar vätgas som en avlösningarna. Syftet med studien är att fungera som underlag för den förstudie för etableringav produktion av förnyelsebar vätgas som Jämtkraft genomför under 2023. Studien har sammanställts med information från uppdaterade forskningsstudier, myndigheter ellerl ikställda källor, Jämtkraft samt workshops. Vätgasproduktionskostanden har ställts mot elpris, tre storlekar på elektrolysör samt två typer av elektrolysör. Försäljningspriset har fördelats på transport-, och industrisektor. Beräkningarna har gjort med kalkylmetoder från Jämtkraft samt enligt Levelized Cost of Hydrogen- modellen. Det är tydligt är att vätgasproduktionskostanden korrelerar stark med elpriset. Även storleken på elektrolysör påverkar, en större elektrolysör minskar vätgasproduktionskostnaden. Typ av elektrolysör påverkar inte kostnaden nämnvärt, utan mer placering och vilken energityp som är källa till vätgasen. Sett mot 2020 har konkurrenskraften för vätgas inom transportsektorn ökat. Ökningen av elkostnaden, sett mot 2020, har bidragit till en minskad konkurrenskraft mot industrisektorn. För att ekonomiskt lyckas med en etablering av förnyelsebar vätgasproduktion i Jämtlands län måste en noggrann kundintressenanalys göras samt anpassa försäljningspriset efter elpriset. En satsning mot transportsektorn snarare än industrisektorn är att rekommendera. / <p>2023-08-22</p>