Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. / We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.