1 |
Socialsekreterares kompetens i arbetet med ensamkommande barnDawidson, Ida, Forsell, Elin January 2012 (has links)
The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, don´t have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed. The social workers thought that the amount of unaccompanied children will keep rising and to handle this there is a need for more resources but also competence development. The social work education is a general education and it is hard to get knowledge in all areas. Our study shows a need of the possibility of immersed knowledge after the education, but possibly even during the studies.
|
2 |
Är du myndig så är du : En kvalitativ studie om insatser för ensamkommande barn.Green, Selina, Frimodig, Amanda January 2012 (has links)
This is a qualitative study about unaccompanied refugee’s support that they can get from Social Services and Migration Board. It’s a survey that is made in Skellefteå Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support. The study highlights the difference to arrive as an unaccompanied youth under the age of 18 years or to be of the legal age as defined in Sweden. The data in this study is collected by semi-structured interviews and was processed by content-analysis. The theories this study are based on is social support and models for integration. The discussion and analysis is about how age is an important part in a youth’s life and how important it is to get the right age right away. The conclusion is that the Migration board has to find ways to determine age as fast and safe as possible for the kids wellbeing. This study also shows that it is easier to come to Sweden as a kid than as a adult. Another conclusion, based on problems indicated by the Social Services about young individuals having to move around, is that such a phenomenon may create feelings of unsafely among the young ones.
|
3 |
Från ensamkommande barn till deltagande elev : En undersökning om hur Huddinge kommun, Annerstaskolan och AB Vårljus hjälper de ensamkommande barnen att integreras i skolanShabo, Gulyana January 2010 (has links)
Many children and adolescents up to the age eighteen come from other countries alone to Sweden to seek asylum. Sweden receives many unaccompanied children and the number of unaccompanied children is increasing every year. There are various reasons to why the unaccompanied children flee their homeland to come to Sweden. Many of the unaccompanied children come from countries such as Somalia, Afghanistan and Eritrea. The unaccompanied children’s families choose to send their children to Sweden to protect them from armed conflict and other social or political unrest going on in their homeland. This essay aims to explore how the integration of the newly arrived unaccompanied children works in schools. The following questions in my survey I have assumed to achieve the purpose of this essay are, how does Annerstaskolan work to integrate the newly arrived unaccompanied students in school, how the staff at the accommodation, Vårljus, where the unaccompanied children live help these students integrate into school and how Huddinge municipality supports Annerstaskolan and other schools in Huddinge in their work to integrate the unaccompanied children. To achieve this purpose I have done qualitative research interviews and two days of structured non-participant observations in the preparatory class. The qualitative research interviews were conducted with the teacher in the preparatory class, Dan Fränkel, who is an officer in Huddinge municipality and Damir Tomic, who works at Vårljus accommodation. Annerstaskolan is using the path that Peder Haug is describing as segregating integration (Haug, 1998). The option Annerstaskolan is using is that the child is being removed from the regular class and placed in a smaller group. The student is being removed from the regular class and placed into a preparatory class.
|
4 |
Integrerad och segregerad skolform : - En uppsats om språkets och den sociala delaktighetens betydelse för ensamkommande flyktingungdomar / Integrated and segregated school form : - An essay on language and the social participations significance for unaccompanied refugee youthsKiflemariam, Natsnet January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamkommande ungdomars skolform och språkutveckling ser ut. Detta har gjorts med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer med personal i Umeå kommuns skola och boende som är insatta i ungdomarnas vardag. Studien bygger på kvalitativ metod och ett narrativt skrivsätt, där intervjupersonernas egna formuleringar fått ta plats. Uppsatsens resultat visar att social delaktighet hänger samman med ungdomarnas möjlighet till språkutveckling. Uppsatsen visar också att god gruppdynamik och samhörighet för ensamkommande ungdomar är viktigt och att ensamkommande ungdomar tenderar att känna sig malplacerade i mötet med ungdomar med svenska som förstaspråk. Vidare diskuteras även möjligheterna till språkutveckling och hur pass centralt det är att upprätthålla god kunskap i modersmålet för att uppnå goda resultat i skolan. Sammanfattningsvis handlar studien om hur integrerade eller segregerade skolformer påverkat ensamkommande barns språkutveckling samt möjligheten till integrering.
|
5 |
Jag har svårt att tro att man vill vara utanför samhället : Socialarbetares upplevelser av integration i arbetet med ensamkommande barn / I find it hard to believe that anyone does not want to be a part of society : Social workers' experiences of integration when working with unaccompanied childrenEngell, Wictoria, Jansson, Angelica January 2014 (has links)
The purpose of this paper was to examine social workers' experiences of integration of unaccompanied children. We aimed to study which factors in the individual and the community social workers experience affect the integration and how they, based on their understanding, work to promote integration. The essay has a phenomenological approach and focuses on the social workers' own experiences of the phenomenon. The empirical data was obtained from qualitative interviews conducted with five social workers, all administrators in cases involving unaccompanied children. The result shows that the social workers feel that the desire to integrate is the most important presumption that must be present in the unaccompanied children. An important hindrance to the integration that the social workers illustrate is their experiences of trauma which have to be dealt with before they can successfully complete the process of integration. The social workers indicate school, the sheltered accommodation, social services and voluntary organizations as the operators that are most important for the integration. All interviewees also believe that what society looks like and what values that are prevailing are affecting the unaccompanied childrens' integration. The social workers report that they are working to strengthen and motivate the unaccompanied children to become a part of society but not all are receptive to it.
|
6 |
Ensamkommande barn : En studie om möjligheter och svårigheter personal ser i arbetet med ensamkommande barnHedberg, Louise, Bergström, Maria January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter. Likaså att barnen bar med sig traumatiserande upplevelser där höga krav ställs från smugglare, familj och boendepersonal. Det finns tydliga utsagor som visar en maktobalans mellan personal och ungdomar samt brister i samverkan mellan olika aktörer. Alla människor som arbetar med ensamkommande barn bör ha en adekvat utbildning och kompetens för att kunna ge rätt vård och behandling.
|
7 |
Ensamkommande barn : En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser av hem för vård eller boendestödBakac, Sükran January 2014 (has links)
No description available.
|
8 |
Jag håller på och lär mig : En studie om hur ensamkommande ungdomar upplever sin sociala identitetsprocess i SverigeLarsson, Johanna, Henrixon, Emma January 2013 (has links)
Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige. Ungdomarna som deltog i intervjuerna var 17-22 år och kom från olika länder. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Resultaten visar att ungdomarna upplevt svårigheter att komma in i det svenska samhället, att de aktivt arbetar med sin sociala identitet samt att det har skett en förändring sedan de bosatte sig i Sverige.
|
9 |
”Du är ju en del av mitt liv” : En studie om ensamkommande barns upplevelser av att på bo på HVB-hem / ”You are a part of my life” : A study on unaccompanied minors’ experiences of living in an HVB-homePettersson, Sara, Gozzi, Albin January 2014 (has links)
Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Resultaten visade att intervjupersonerna har både positiva och negativa erfarenheter av vistelsen på HVB-hem. Det beskrevs som en plats präglad av gemensamma aktiviteter och sammanhållning, men också av konflikter och utanförskap. Relationerna till andra boende kunde fungera som stöttande men kunde även vara en källa till irritation och missförstånd. Relationerna till personal beskrevs av vissa som kompisrelationer av stor betydelse där de fungerade som ett känslomässigt stöd och som personer som de kunde prata med, och vissa relationer beskrevs som mer formella där man hade svårt att komma överens och inte hade så mycket personlig kontakt. Samtliga intervjupersoner menade att de lärt sig något under tiden på HVB-hemmet som de har användning för idag.
|
10 |
Ensamkommande barns integration : En diskursanalys av socialsekreterares, boendepersonals och ensamkommande barns konstruktioner av integrationChowdhury, Tasnim, Haddady Shali, Melina January 2015 (has links)
Sammanfattning Denna studie avser att undersöka hur socialsekreterare, boendepersonal och ensamkommande barn talar om integration samt vilka skillnader och likheter som konstrueras mellan grupperna. Syftet är även att studera vilka problem som uppstår i och med att integrationen konstrueras på olika sätt. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tre ensamkommande ungdomar, tre socialsekreterare och fyra boendepersonal. Materialet bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och belyser konstruktioner som vi ansett haft en betydelse för våra frågeställningar: Diskursanalyshar även varit vår teoretiska utgångspunkt tillsammans med José Alberto Diazactor context model. Studien visar att det inte finns en enhetlig konstruktion av integration, vilket gör att arbetet och förväntningarna kring integration ser olika ut. Genom respondenternas konstruktioner belyser vi olika aspekter som de menar har betydelse för integrationsprocessen. Deras konstruktioner ger även en bild på förväntningar och behov som respondenterna menar måste tillgodoses för ett gynnsammare arbete med ensamkommande barn och dess integration.
|
Page generated in 0.0933 seconds