No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar adjektivets a- och e-ändelser i personsyftande bestämda nominalfraser. Syftet med studien är att se om det har skett en förändring i bruket av dessa former i tidningstext, och främst om e-ändelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt a-ändelser för manliga referenter. Undersökningen är korpusbaserad och har genomförts i Språkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, där femtio adjektiv har valts ut och undersökts med båda formerna. Resultaten av undersökningen är att e-ändelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat något och även att a-ändelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder på att det har skett en uppluckring av den traditionella användningen av adjektivändelserna under den aktuella perioden. Undersökningen visar även att a-ändelsen har ökat i användning över lag samt att vissa adjektiv har förändrats mer än andra.

No description available.

Vi ville i den här kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status. Resultatet av studien visar på hur komplext begreppet konsumtion är och hur yrkesrollen påverkar människor på olika sätt. Vi påverkas både omedvetet och medvetet av vår konsumtion, och det är det vi fått ta del av i denna studie.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913–1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sagor skrivna av kvinnliga och manliga författare och att dessa skillnader är störst i början av 1900-talet. Den mest påfallande skillnaden ligger i valet av persongalleri: de kvinnliga författarna föredrar prinsessor medan de manliga författarna föredrar hjältar. Resultatet visar också att de kvinnliga författarna beskriver sina personer mer utförligt än de manliga författarna.

English title: "Motivated system technician wanted" A study of the relationship between two parts in job advertisements". The purpose of this study is to describe the linguistics of job advertisements. The focus is on discursive practice and how the relation between employer and the proposed employee is created through the process of communication in job advertisements. The method concists of two parts: A critical discourse analysis using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough and a text analysis inspired by Hellspong & Ledin. 40 job advertisements were examined and the analysis revealed that the majority belongs to the category traditional job advertisement and a minority uses more than one discourse. The linguistic analysis shows elements that increase communication between transmitters and receivers.

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer. Resultatet av undersökningarna visar bl.a. att filmrecensionerna har en viss uppsättning standardiserade ledfamiljer som svarar mot t.ex. rollfigurerna i filmen. De har också valfria element som alltså inte nödvändigtvis realiseras som ledfamiljer i texten.

Abstract This essay looks at Robert Altman’s film Short Cuts and Raymond Carver’s short stories and poem on which the film is based. The stories are not connected to one another in their original form of publication. In the film, Altman has linked and connected them through various devices. It is argued that he has transferred to film his own individualised interpretation of Carver’s stories, where the “empty space” is filled and the stories connected. Thus Altman’s contribution comprises not simply the transposition of Carver’s stories to an audiovisual medium, but rather his visualization of those stories and what lies beyond the text. Robert Altman compresses as well as expands the stories and alters them to fit in with one another. Several strategies are used for linking the stories. In the film, he lets characters cross over between storylines and transposes them to suburban Los Angeles to create a common space. He also uses places taken from the short stories as intersections where the paths of characters from different stories cross. Carver’s characters are altered both in order to link the stories but also to foreground the medium in which they are now presented. The changes undertaken for linking purposes are the creation of family ties between characters from different stories and changing the occupations of several characters. The latter also serves the function of foregrounding visual and auditory media. Apart from this linking, several themes are prominent in the adapted Carver stories and seem to be what makes the connections between them possible. The thematic links between the stories connect or contrast them and are generally transferred to the adaptation. It is concluded that this essay tries to demonstrate that Short Cuts departs considerably from the adapted texts while at the same time staying fairly close to their themes. However, further analysis of the film in conjunction with a more substantial analysis of Altman’s other works is required to make conclusions as to the exact extent of Altman’s “authorship.”