Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i? Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion. Tillsammans med verbfunktionen har jag tittat närmare på de val av pronomen skribenterna gör och vad det kan säga om deras deltagande i ämnet. Resultatet visar att skrivuppgiftens innehåll verkar attrahera pojkar på yrkesprogram. Detta syns exempelvis i analysen av semantiska kedjor där flera skribenter delar med sig av det egna livet i sina texter. Pronomen- och verbbruk visar hur vissa skribenter väljer att inkludera sig själva i sina texter medan andra gör tvärtom och exkluderar sig. När skribenterna argumenterar gör de det genom att positionera sig själva och läsare i olika gemenskaper. Med detta resultat går det även att diskutera kontexten i vilken skrivna texter som det nationella provet i Svenska B uppstår men det är samtidigt ytterst svårt att generalisera. Min slutsats blir att eftersom skribenterna har använt sig av texthäftets material och tematik, och de flesta även skriver för en tänkt mottagare, verkar det som att de har funnit uppgiften engagerande, ett ämne som de känner att de har kunskap om och därför har något att säga till om. När dessa elever löser en skrivuppgift som engagerar dem så syns det tydligt genom hur de själva deltar och bjuder in tänkt mottagare till deltagande.

Immanence and Representation in W. H. Hudson’s Green Mansions Alice Sundman   Abstract   The study investigates the tension between immanence and transcendence in W. H. Hudson’s novel Green Mansions. The method in use is Edmund Husserl’s phenomenological method of bracketing that which is transcendent to the field of study (epoché). It is argued that there is a fundamental tension in the novel between presentation (unmodified acts of consciousness) and representation (modified acts of consciousness). The conclusion drawn from the studied evidence is that Green Mansions favours intimacy over remoteness, immediacy over mediation, presence over rupture, and wholeness over divisiveness. The study shows that the hero is caught in a contradiction between a culture based on representivity (a mania for picture-thinking, sign-thinking, and relation-thinking) and an immediacy of life embodied in the heroine as a pure presentation lacking any significant traces of gaps, divisions, or borders. Personified by the heroine, immanence constitutes a silent yet persisting resistance to a world-view based on representivity.

In an increasingly globalized world with English as a lingua franca, European countries are competing in their efforts for their populations to speak English. The main goal of this study was to compare the English writing proficiency of one class in the Basque Country and one in Sweden at the end of their compulsory education. Both classes took an essay test in which verb use, conjunction use, spelling and text length were measured. The Swedish students outperformed their Basque counterparts in almost every measured area, which was suggested to be due to a combination of teacher-related factors (methodology, command of the language, use of the language and learning environment) and external factors (language typology, language input and student motivation). The teaching skills and command of English of Basque teachers should be improved as well as audiovisual tools and communicative approach introduced in order to compensate for the lack of language input and language use possibilities.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar cybersvenskan och hur den kan påverka ungdomars texter i skolan. Begreppet cybersvenska innefattar det språk som används vid kommunikation i SMS-meddelande eller på chatten. Typiskt för denna skriftform är att det går snabbt, är reducerat, innehåller förkortningar och att stavning spelar mindre roll. Syftet med undersökningen var att ta reda om cybersvenskan syns i elevers skoltexter och hur lärarna bemöter detta. Respondenter i undersökningen är elever i år 8 och en liten grupp lärare som undervisar i svenska på högstadiet. Metoden för undersökningen var enkäter och redovisning av tio elevtexter. Resultatet visar att ungdomarna i denna undersökning är flitiga användare av både chatt och SMS. I textexemplen syns tydliga spår av cybersvenska. Lärarna i undersökningen ger både positiva och negativa kommentarer om sin syn på cybersvenska, liksom i bemötandet av denna i elevernas texter.

No description available.

Sumario En este estudio se usa el corpus Mujeres de ojos grandes de Ángeles Mastretta. Es una escritura femenina que contiene cuentos sobre unas ‘tías’ y sus vidas. En la parte teórica-metodológica se explica que las mujeres y los hombres tienen diferentes roles en la vida. Sus roles son dependientes de los pensamientos corrientes sobre lo femenino y lo masculino que existen en la sociedad. Entre las mujeres y los hombres existe una desigualdad en cuanto a las actividades cotidianas. Se ve que las mujeres se mueven en el mundo privado donde se dedican a lo doméstico y los hombres se mueven en el mundo público trabajando afuera de la casa. Se explica que los seres humanos hemos creado normas que nos dicen cómo deben comportarse los dos diferentes sexos, es decir, normas de género. Las normas han contribuído a los estereotipos masculinos y femeninos. Es decir, tipos con ciertas características que serían típicas para mujeres y hombres. En esta monografía se explica que las protagonistas femeninas en el corpus muchas veces viven según las normas sobre lo femenino y por eso forman parte del modelo del esterotipo de la mujer occidental. Estudiando las mujeres y sus maridos se muestra que tienen diferentes características debido a su sexo. Finalmente se concluye que las protagonistas transgreden las normas. Se liberan de sus vidas cotidianas y de sus matrimonios. Por consiguiente, llegan a una liberación. Evolucionan a mujeres libres e independientes de sus maridos. Se concluye que las protagonistas representan una liberación de las normas de género de la época en que se sitúa la obra. Palabras clave: Mujeres de ojos grandes, Ángeles Mastretta, la escritura femenina, la construcción de género, los roles sociales, la transgresión y la liberación femenina.

Abstract This is a study of translation problems encountered during the translation of the article “Football, Identity, Place: The Emergence of Rugby Football in Brisbane” by Peter Horton. Focus is directed at two different types of translation problems. One of them concerns the cultural differences between the readers of Horton’s text and the translated text. Swedish readers are rather unacquainted both with the sport of rugby and with Australian geography. As a consequence, it may be problematic to translate rugby terms or geographical names. These kinds of problems were often solved by transferring the cultural word and/or adding explanations to the translated text. The second type of translation problem concerned the stylistic level of the text. The translated text is aimed at a broad readership and therefore the stylistic level had to be lowered. Four different techniques were used to make the translation less formal than the source text. One of them was to avoid nominalizations by using a corresponding verb form instead. A second technique was to reduce the number of parenthetical insertions. Thirdly, it could be done by using fewer words before the finite verb to make sentences less left-heavy. And the forth technique involved choosing common everyday words rather than uncommon or formal words.

No description available.