Background: Every year, several people in Sweden undergo an ostomy operation. Inflammatory bowel disease and cancer are some of the reasons for stoma is inserted. Living with a stoma can affect the person´s experience of health and suffering as well as the view of their own body. As a nurse, it is important to have knowledge and be able to support affected people with a stoma i na professional way. Aim: The aim of this study was to describe adult people's experiences of living with a stoma. Method: A literature-based study based on qualitative research was conducted. Eleven scientific articles were reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The result was based on two themes and six subthemes. The first theme was: Body function and appearance, with the three subthemes: Loss of body control, body control using strategies, varied feelings and behavior related to the appearance of the body. The second theme was: Impact on social life, with the three subthemes: Significant support and guidance from healthcare, mixed feelings in front of returning to work and difficulty with intimate relationships. Conclusion: Living with a stoma is associated with both positive and negative experiences and varies from person to person. Increased support and information from nurses give people with stoma a greater opportunity to adapt to their new life. / Syftet med examensarbetet var att ta reda på vuxna personers erfarenheter av att leva med stomi. Stomi är en kirurgisk öppning i buken där avföring kan rinna ut. En stomi anläggs vid trauma eller sjukdom i tarmarna. Resultatet visade att många personer hade svårt att acceptera sin nya kropps utseende och funktion efter anläggning av stomi. Till följd av förändringen såg vissa personer med stomi negativt på sig själva, vilket påverkade dem psykiskt. Kroppens tidigare naturliga funktion förändrades vilket för många var påfrestande och upplevdes som en förlust av kroppskontroll. Olika typer av egenvård användes för att återfå kontroll över tarmen, ett exempel var irrigation som gjorde det möjligt för personer med stomi att uppnå kontinens. Personer med stomi kände att de fick tillbaka sitt självförtroende och en känsla av makt över sin kropp tack vare den återfunna kontrollen. För personer med inflammatoriska tarmsjukdomar sågs dock stomibildandet och den förändrade kroppsfunktionen som en återvunnen kroppskontroll. Oro för okontrollerbara gasutsläpp och påsläckage gjorde att många personer undvek att umgås med vänner och familj, eller att vistas i sociala sammanhang. Oron och den förändrade bilden av kroppen påverkade även sexlivet negativt. Oron och de psykiska besvären till följd av stomin hindrade personer att njuta av intimitet. Flera personer upplevde svårigheter att återgå till arbetet då känslor av fördomar och diskriminering uppkom. Många personer med stomi såg stöd som en viktig del för att acceptera sitt nya liv, men flera upplevde ett otillräckligt stöd från sjukvården. Personer med stomi finns överallt inom vården vilket innebär att allmänsjuksköterskan ofta möter dessa patienter. För att kunna bemöta och hjälpa personer med stomi på bästa sätt, behöver sjuksköterskan ha kunskap om hur det kan upplevas att leva med stomi. Examensarbetet är litteraturbaserat med grund i analys av kvalitativa studier. Elva artiklar valdes ut och granskades för att sedan analyseras och bilda resultatet till examensarbetet. Tidigare studier visade att personer med stomi hade problem med oro och skamrelaterat till stomin. Detta stämde även överens med resultatet i examensarbetet.

Bakgrund: Tarmstomi är en kirurgisk förbindelse mellan tarmen och huden där avföringen ska komma ut i en stomipåse. Det finns olika typer av tarmstomi beroende på vilken tarmdel som är påverkad. Att få en tarmstomi innebär en stor händelse för patienten och kan ge både fysiska och psykiska komplikationer. Genom att öka förståelsen och kunskapen hos sjuksköterskan för denna händelse och hur den inverkar på patientens liv skapas förutsättningar att på bästa sätt ge god omvårdnad och stärka patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter beskriver sin livskvalitet efter en tarmstomioperation, samt beskriva hur undersökningsgruppen sett ut i de inkluderade artiklarna. Metod: En beskrivande design har använts i denna litteraturstudie. De inkluderade artiklarna i studien söktes fram genom databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienter upplevde svårigheter med att leva med en tarmstomi, dessa innefattar det fysiska-, psykiska- och sociala livet samt svårigheter med kroppsuppfattningen. Dessa svårigheter påverkade livskvaliteten negativt. För att kunna handskas med det nya livet utvecklade patienterna inre- och yttre copingstrategier. Slutsats: Livskvaliteten hos patienter med tarmstomi påverkas negativt på grund av fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Patienterna använder inre och yttre strategier för att förbättra sin livskvalitet. Stöd från omgivningen är den viktigaste bidragande faktorn till förbättrad livskvalitet. / Background: Intestinal stoma is a surgical connection between the intestine and the skin where the stool will come out to a ostomy bag. There are different types of intestinal stomas depending on which intestine that is affected. Getting an intestinal stoma is a major event for the patient and can cause both physical and psychological complications. By increasing the understanding and knowledge of the nurse for this event and how it affects the patient's life, conditions are created to best provide quality care and strengthen the patients quality of life. Aim: The aim of this study was to investigate how patients describe their quality of life after a intestinal stoma surgery, and describe how the test group appeared in the included articles. Method: A descriptive design was used in this study. The articles included in the study were searched through databases Cinahl and Pubmed. Articles have qualitative and quantitative approach. Results: Patients experienced difficulties in living with an intestinal stoma, these include the physical-, psychological and social life as well as difficulties with body image. These difficulties affected the quality of life negatively. To cope with the new life the patients developed internal and external copingstrategies. Conclusion: The quality of life of patients with intestinal stomas is adversely affected due to physical, psychological and social difficulties. Patients use internal and external strategies to improve their quality of life. Support from the environment is the most important factor contributing to the improved quality of life.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Complications following intestinal ostomy surgery can diminish quality of life for individuals living with an ostomy, resulting in physical and psychosocial limitations. Risk factors contributing to ostomy complications are not well established in the literature. The purposes of this study were to: 1) identify risk factors contributing to the development of fecal ostomy complications; 2) describe the incidence and severity of early fecal ostomy complications; and 3) estimate the reliability and validity of two newly developed instruments, Ostomy Risk Factor Index (ORFI) and Ostomy Complication Severity Index (OCSI). Using a prospective longitudinal design, 71 adult patients who had undergone ostomy surgery were recruited from three acute care settings. Data were collected through self-administered surveys, medical record review, and direct observation prior to discharge and at 30 to 60 days post-operatively. Data were analyzed using descriptive statistics, analysis of variance, chi-square tests, correlation, and multiple regression. Psychometric properties of the Ostomy Risk Factor Index and the Ostomy Complication Severity Index were examined using content validity indices, Cohen coefficient kappa, Pearson correlation coefficient, and intra-class correlation. Two risk factors were found to be predictive of ostomy complications scores, stoma/abdomen characteristics (p= .007) and BMI (p= .002). Ostomy complications and ostomy adjustment were significantly inversely correlated (r= - 0.27, p=.04) and stoma care self-efficacy and ostomy adjustment were significantly correlated (r= .599, p= .01). The ORFI and OCSI demonstrated acceptable content validity (CVI= 0.9). ORFI demonstrated acceptable inter-rater reliability for 10 of the 14 items (k= 1.0) and excellent intraclass correlation of total scores between raters (r= .998, p= .001). The OCSI demonstrated acceptable inter-rater reliability for all of the items (k= .71- 1.0) and excellent intra-class vii correlation of total scores between raters (r= .991, p= .000). The OCSI demonstrated acceptable internal consistency (Cronbach's alpha .68). In conclusion, this study provides new knowledge regarding risk factors, incidence and severity of ostomy complications, and provided support for the validity and reliability of two new instruments for the researcher and practitioner to reliably identify and describe important contributors (risk factors) and outcomes (complications) that affect care of the patient with an ostomy.