Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen i världen. Den består av en blandning av cement, vatten och ballast. Ballasten utgör cirka 65-75 % av betongmassan. Merparten av denna ballast kommer i nuläget från naturgrus. En ersättning av naturgrusballasten är önskvärd i enlighet med Regeringens miljömål för ”Grundvatten av god kvalitet” som innebär att uttaget på naturgrus ska minskas till 1-3 miljoner ton/år fram till år 2020. Detta examensarbete fokuserar på att testa ersätta naturgrus med krossberg i betong. Målet var att få likvärdiga egenskaper i den nya betongblandningen både när det gäller tryckhållfasthet och arbetbarhet. Ett annat mål var att ta reda på hur en ökad krossbergförbrukning skulle bidra till att nå en hållbar utveckling i betongindustrin. Arbetet utfördes i samarbete med Ulricehamn Betong AB (UBAB), en betongfabrik i närheten av Ulricehamn. Arbetet genomfördes i form av en laboratoriestudie där resultat från två testserier jämfördes med ”referensbetong”. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat betongrecept på UBAB. De två testserierna fokuserar på två parametrar i betongblandningen som varieras, krossbergandelen i betongreceptet och mängden flytmedel så kallad superplasticerare. Syftet var att undersöka hur variationen av dessa två parametrar i betongblandningen påverkar betongens egenskaper bland annat tryckhållfasthet och arbetbarhet. Testerna utfördes på gjutna kuber vid 1 och 28 dygns ålder och i visa fall även vid 5 dygns ålder. Resultaten av alla dessa tester presenteras och analyseras i rapporten. En hållbarhetsanalys på ballast i allmänhet och betongballast i synnerhet genomfördes också i rapporten. I denna hållbarhetsanalys beskrevs miljöpåverkan av transport som är knyten till ballastmaterial. Testresultaten från alla försöken visar att alla väsentliga egenskaper är oförändrade och är likvärdiga med betong med merparten av naturgrus. Krosset är tillgängligt i närtrakten vilket leder i sin tur till mindre transporter och mindre utsläpp till luften. En ökad förbrukning av betong med merparten av krossat berg bidrar därmed till hållbarheten inom betongindustrin i allmänhet och UBAB:s hållbarhetsmål om minskad CO2 utsläpp kan uppnås i synnerhet. Ur social hållbarhetssynpunkt är en betong med upp till 70 % krossbergsersättning av naturgrus en arbetsmiljövänlig och hållbar lösning till det sinande naturgrusbiståndet. För att åstadkomma en betongproduktion med mer krossbergandel bör forskning kring ämnet göras tills ersättningen av naturgruset omfattar hela 100 % av betongballasten och minst 3 tester av samma försök ska göras för att utesluta slumpen. / Concrete is one of the most used building materials in the world. It consists of a mixture of cement, water and aggregate. The concrete constitutes of approximately 65-75% of aggregates. Most of this used aggregate is natural aggregate. A replacement of natural aggregate is desirable in accordance with the Government's environmental objective for '' Groundwater of Good Quality ', which means that the use of natural aggregate will be reduced to 1-3 million tones/year by 2020. In this master thesis a study to test the replacement of natural aggregate with crushed stone in concrete is presented. The goal was to produce equivalent properties to standard concrete in the new concrete mix, both in terms of compressive strength and workability. Another goal was to find out how an increasing use of crushed aggregates would contribute to achieve sustainable development in the concrete industry. The work was carried out in cooperation with Ulricehamn Betong AB (UBAB), a concrete factory near Ulricehamn. The work consisted of laboratory study where two test series results were compared with tests from a "reference concrete". The reference concrete is based on a well-known and proven concrete recipe from UBAB. The two test series comprise two parameters that are varied in the concrete mixture, the crushed rock fraction and the amount of additive, so-called superplasticizer. The purpose was to investigate how the variation of these two parameters in the concrete mixture affects the properties of concrete such as compressive strength and workability. The tests were carried out on cast cubes at 1 and 28 days of age and, when appropriate, at 5 days of age. The results of all these tests are presented and analyzed in the report. A sustainability analysis of aggregate in general and concrete aggregate in particular is also presented in the report. This sustainability analysis describes the environmental impact of transport that is attributed to aggregate material both in a local and global perspective. Test results from all trials show that these essential properties are unchanged and are equivalent to the concrete which mostly contains natural aggregates. The rock is available nearby area, which in turn leads to less transport and less emissions to the air. Increased consumption of concrete with most of crushed rock contributes to the sustainability of the concrete industry in general and the achievement of UBAB's sustainability targets on reduced CO2 emissions. From a social sustainability perspective, a concrete with up to 70% crushed rocks is a work environmentally friend and a sustainable solution to the ending natural aggregates. To achieve a concrete production with more crushing rock, a research on the subject should be done until the replacement of the natural aggregates comprises 100% of the concrete ballast and at least 3 tests of same attempt must be done to exclude the chance.

<p>Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.</p><p>Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.</p>

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn. Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området. Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.