Höga krav på energirapportering ställs på stora företag i Sverige och med hänsyn till de Globala Hållbarhetsmålen måste industrin ställa om till en mer hållbar produktion. I projektet LEDA-GRÖNT, ett samarbete mellan Chalmers och KTH, ska miljöförbättringsmetoden Green Performance Map spridas i syfte att inom industriella processer, genom minskad resursanvändning, bidra till en mer hållbar produktion. I detta arbete har metoden undersökts genom litteraturstudier och intervjuer i en jämförelse med miljöförbättringsmetoden Energikaizen1  för att få perspektiv på hur energiaspekten inom industriella processer kan undersökas ytterligare. Den förstnämnda miljöförbättringsmetoden undersöker användning av resurser såsom vatten, material och energi men syftet med detta arbete var att undersöka endast energiaspekten av metoden. Inget företag har besökts under detta arbete men intervjuer har genomförts med personer som på något sätt har arbetat med någon eller båda av dessa metoder och som arbetar på antingen Scania eller AstraZeneca. En viktig avgränsning som har gjorts inom arbetet var det faktum att endast energiaspekten av Green Performance Map undersöktes, trots att det finns flera andra aspekter som skulle kunna ge betydande resultat. Rapporten avgränsades även till att endast undersöka två miljöförbättringsmetoder för att hålla sig inom ramen för arbetets storlek. I detta arbete har tre huvudsakliga frågor besvarats, dessa berör metodernas användningsområden, kompletteringsmöjligheter och utmaningar. De främsta resultaten av arbetet är att det finns möjligheter för dessa metoder att kombineras, att metoderna har olika förutsättningar och utmaningar samt att metoderna överlappar varandra och har olika typer av fördelar under olika förhållanden. I resultatet presenteras två möjligheter att kombinera metoderna, två kombinationer som bygger på att de båda metoderna, i sin helhet, kan användas som en utbyggnad av varandra. I analysen diskuteras möjlig- heterna att kombinera metoderna samt hur de i sina styrkor kan överlappa varandras utmaningar. Betydelsen av dessa resultat är att det finns anledning och potential för vidare undersökningar, samt att liknande jämförelser kan göras med andra metoder för att hitta bästa möjliga sätt att hitta miljöförbättringsmöjligheter inom industriella processer. / Great demands in energy reporting are placed on large companies in Sweden and according to the Sustainable Development Goals, the industry must adapt to a more sustainable production. This report provides a short review of the project LEDA-GRÖNT [LEAD-GREEN , my translation], a cooperation between the Swedish universities Chalmers and KTH, in which the environmental improvement method Green Performance Map is an important part. Its purpose, which comes from a reduction of resource use in industrial processes, is contributing to a more sustainable production. In this report, the method has been analyzed with the help of literature studies and interviews in acomparison with the environmental improvement method Energy Kaizen to gain perspective on how energy aspects in industrial processes can be further investigated. The former environmental improvement method contains the use of the environmental aspects like water, materials and energy but the purpose of this report was to investigate only the energy aspect of the method. No company has been visited while writing this report but the respondents in the interviews were people with some kind of connection to one or both of these methods and they work at either Scania or AstraZeneca. Important delimitations that have been made within this report were the fact that only the energy aspect of the method Green Performance Map was analyzed, despite the fact that there are several other aspects that could give significant results. Also, the report was limited to only two environmental methods to stay within the frames for the size of this work. In this report, three major questions have been answered, and these concern areas of application for both methods, possibilities for complementation, and challenges in the methods. The main results are that there exist opportunities for these methods to be combined, but also that both methods have different prerequisites and challenges. Also, the methods overlap each other and have different types of advantages under different conditions. Two possible ways to combine the methods are introduced in the results. These suggestions were based on the idea that both methods, as a whole, can beused as an extension of the other method. In the analysis, the possibilities to combine the methods and how they can overlap the challenges of the other method were discussed. The significance of these results is that there are reasons and there is potential to investigate this type of study further, and that similar comparisons can be made with other methods to find the most efficient way of finding environmental improvement opportunities in industrial processes.