Minskningen av miljöbelastningen är ytterst viktig för att värna om planeten för de kommande generationer. Tillsammans med den höga efterfrågan för hållbart arbete har Förenta nationerna, FN, framfört och utvecklat 17 globala mål för en hållbar utveckling, Sustainable Development Goals (SDG). Detta arbete kallas för Agenda 2030. Arbetet utreder Green Kaizen, eller Green Accelerator, metoden på Scania, hos en större produktionsenhet. Metoden avser att öka medvetenhet och engagemang, med målet att minska miljöpåverkan samt accelerera hållbarhetsarbetet på Scanias motormontering. Verktyget Green Performance Map, GPM, användes för att tydliggöra vilka aktiviteter som kan utföras direkt i monteringsstationerna med ändamålet att förbättra hållbarhetsarbetet. Syftet med studien var att utforska hur en produktionsenhet inom motormonteringen på Scania kan bidra till accelerationen av det totala hållbarhetsarbetet. Fallstudien skall besvara huruvida Green Kaizen metoden accelererar det miljömässiga hållbarhetsarbetet inom Scanias motormontering. Utöver det undersöktes även hur mer effektiv och tydlig kommunikation kan stimulera delaktigheten och sprida god arbetsmiljö hos samtliga medarbetare på den avsedda avdelningen miljöförbättring. Metoder som användes för att reda ut frågeställningarna var: observationer, enkäter samt intervjuer. Tjänstemän och montörer på Scanias motormontering var nyckelpersonerna som data grundades på. Resultatet visade brister i miljöförbättringsarbetet. Bristerna som identifierade svar inom följande områden: informationsöverföringen, involveringen av medarbetarna samt kunskap, verktyg och resurser. Detta kan behövas för att tillföra en kultur av kontinuerlig miljöförbättringsarbete på området och hela företaget. Åtgärder såsom att förbättra avfallshanteringen samt öka involveringen av medarbetarna genom diverse aktiviteter har framtagits för att gynna det undersökta området i Scanias motormontering. Slutsatsen visade att metoden Green Kaizen kan effektiviseras för att accelerera miljöförbättringsarbetet på Scanias motormonteringsenhet. Även vikten av ökad motivation, stöd, informationsspridning, utbildning och miljömässig kommunikation påvisades för kontinuerlig miljöförbättringsarbete på enheten. / Reducing the environmental impact is extremely important to protect the planet for future generations. Together with the high demand for sustainable work, the United Nations, the United Nations, has developed and developed 17 Global Sustainable Development Goals (SDGs). A project called Agenda 2030. The work investigates the application of Green Kaizen, which is a method that increases awareness and commitment, to reduce the environmental impact and accelerate the sustainability work of the case study that took place at Scania's engine assembly. The Green Performance Map tool, GPM, is used to process which activities that can be executed directly in the assembly line to contribute to the overall durability improvement in engine assembly. The purpose was to explore how a production unit in engine assembly at Scania can contribute to accelerating the overall sustainability work. Whether the method adds to the commitment of the employees by communicating the sustainability work was investigated within Scania's engine assembly. In addition, how clearer communication can stimulate participation and spread agood working environment around the environmental improvement work among all employees in the intended department. Observations, surveys, and interviews were conducted with fitters and key people at the assembly unit at Scania. Content analysis was used to analyze the data. The results showed the shortcomings in the environmental improvement work. These shortcomings included the transfer of information, the involvement of employees and knowledge, tools, and resources, performed by the employees. There is a need to add a culture of continuous environmental improvement work to the area and the entire company. Measures such as improving waste management and increasing the involvement of employees through activities have been developed based on the results in the area studied in Scania's engine assembly. The conclusion showed that the Green Kaizen method can be used to accelerate the environmental improvement work on Scania's engine assembly unit that was investigated. Furthermore, it was shown that increased motivation and support, dissemination of information and training can communicate the importance of continuous environmental improvement work at the unit.

Höga krav på energirapportering ställs på stora företag i Sverige och med hänsyn till de Globala Hållbarhetsmålen måste industrin ställa om till en mer hållbar produktion. I projektet LEDA-GRÖNT, ett samarbete mellan Chalmers och KTH, ska miljöförbättringsmetoden Green Performance Map spridas i syfte att inom industriella processer, genom minskad resursanvändning, bidra till en mer hållbar produktion. I detta arbete har metoden undersökts genom litteraturstudier och intervjuer i en jämförelse med miljöförbättringsmetoden Energikaizen1  för att få perspektiv på hur energiaspekten inom industriella processer kan undersökas ytterligare. Den förstnämnda miljöförbättringsmetoden undersöker användning av resurser såsom vatten, material och energi men syftet med detta arbete var att undersöka endast energiaspekten av metoden. Inget företag har besökts under detta arbete men intervjuer har genomförts med personer som på något sätt har arbetat med någon eller båda av dessa metoder och som arbetar på antingen Scania eller AstraZeneca. En viktig avgränsning som har gjorts inom arbetet var det faktum att endast energiaspekten av Green Performance Map undersöktes, trots att det finns flera andra aspekter som skulle kunna ge betydande resultat. Rapporten avgränsades även till att endast undersöka två miljöförbättringsmetoder för att hålla sig inom ramen för arbetets storlek. I detta arbete har tre huvudsakliga frågor besvarats, dessa berör metodernas användningsområden, kompletteringsmöjligheter och utmaningar. De främsta resultaten av arbetet är att det finns möjligheter för dessa metoder att kombineras, att metoderna har olika förutsättningar och utmaningar samt att metoderna överlappar varandra och har olika typer av fördelar under olika förhållanden. I resultatet presenteras två möjligheter att kombinera metoderna, två kombinationer som bygger på att de båda metoderna, i sin helhet, kan användas som en utbyggnad av varandra. I analysen diskuteras möjlig- heterna att kombinera metoderna samt hur de i sina styrkor kan överlappa varandras utmaningar. Betydelsen av dessa resultat är att det finns anledning och potential för vidare undersökningar, samt att liknande jämförelser kan göras med andra metoder för att hitta bästa möjliga sätt att hitta miljöförbättringsmöjligheter inom industriella processer. / Great demands in energy reporting are placed on large companies in Sweden and according to the Sustainable Development Goals, the industry must adapt to a more sustainable production. This report provides a short review of the project LEDA-GRÖNT [LEAD-GREEN , my translation], a cooperation between the Swedish universities Chalmers and KTH, in which the environmental improvement method Green Performance Map is an important part. Its purpose, which comes from a reduction of resource use in industrial processes, is contributing to a more sustainable production. In this report, the method has been analyzed with the help of literature studies and interviews in acomparison with the environmental improvement method Energy Kaizen to gain perspective on how energy aspects in industrial processes can be further investigated. The former environmental improvement method contains the use of the environmental aspects like water, materials and energy but the purpose of this report was to investigate only the energy aspect of the method. No company has been visited while writing this report but the respondents in the interviews were people with some kind of connection to one or both of these methods and they work at either Scania or AstraZeneca. Important delimitations that have been made within this report were the fact that only the energy aspect of the method Green Performance Map was analyzed, despite the fact that there are several other aspects that could give significant results. Also, the report was limited to only two environmental methods to stay within the frames for the size of this work. In this report, three major questions have been answered, and these concern areas of application for both methods, possibilities for complementation, and challenges in the methods. The main results are that there exist opportunities for these methods to be combined, but also that both methods have different prerequisites and challenges. Also, the methods overlap each other and have different types of advantages under different conditions. Two possible ways to combine the methods are introduced in the results. These suggestions were based on the idea that both methods, as a whole, can beused as an extension of the other method. In the analysis, the possibilities to combine the methods and how they can overlap the challenges of the other method were discussed. The significance of these results is that there are reasons and there is potential to investigate this type of study further, and that similar comparisons can be made with other methods to find the most efficient way of finding environmental improvement opportunities in industrial processes.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

This report is the result of a thesis work carried out on the Risifrutti production at the company Procordia Food AB. The thesis is at a master level and is the final work for the author to receive a Master of Science in Innovative production at Mälardalen University. The thesis comprises 30 credits and has lasted for 18 weeks. The thesis is mainly a research on whether it is possible to perform an Environmental Value Stream Map (E-VSM) in a food processing industry and an evaluation if the tools E-VSM and Green Performance Map (GPM) are useful in this type of industry. An extra part to this research is to use the results from the E-VSM and give Procordia Food AB information on improvement potentials in the Risifrutti production. The author has found it difficult to collect some of the quantitative data to the E-VSM, mainly regarding energy, but by using the Value Stream Mapping (VSM) tool and other Lean tools the author was able to identify and quantify several wastes in the Risifrutti production. Recommendations for improvements based on these wastes have been given to the company. In the research part of this report the utility of the Value Stream Map, Environmental Value Stream Map and Green Performance Map in a food processing industry have been analyzed. The author has found that the Value Stream Map has been a useful tool since waste and unevenness in the tact of the production has been identified. The Environmental Value Stream Map and the Green Performance Map are also great tools when a company wants to analyze their environmental impact and then invest in environmental improvements. However, no profound energy analyzes has been done in the Risifrutti production because of the lack of energy meters for steam, electricity and compressed air in the production lines. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på Risifruttiproduktionen hos företaget Procordia Food AB. Examensarbetet är på D-nivå och är det slutgiltiga arbetet för att författaren ska få en Civilingenjörsexamen inom Innovativ produktion vid Mälardalens Högskola. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har pågått i 18 veckor.   Examensarbetet är i huvudsak en forskning av huruvida det är möjligt att utföra en Miljövärdeflödesanalys på en livsmedelsprocessindustri samt en utvärdering av om Miljövärdeflödesanalys och Green Performance Map verktygen är användbara i denna typ av industri. En bidel till denna forskning är att med hjälp av resultaten från Miljövärdeflödesanalysen ge Procordia Food AB information om vad som bör förbättras i Risifruttiproduktionen.   Författaren har haft det svårt att samla in vissa kvantitativa data till Miljövärdeflödesanalysen, främst beträffande energiåtgång i delprocesserna, men har ändå med hjälp av en Värdeflödesanalys och andra Lean verktyg kunnat identifiera och kvantifiera flera slöserier i Risifruttiproduktionen. Rekommendationer till förbättringar baserade på dessa slöserier har givits till företaget.   I forskningsanalysen har verktygen Värdeflödesanalys, Miljövärdeflödesanalys samt Green Performance Map användbarhet i en livsmedelsprocessindustri analyserats. Författaren har funnit att Värdeflödesanalys är ett användbart verktyg då slöserier och ojämnheter i produktionstakt har kunnat identifieras. Miljövärdeflödesanalys och Green Performance Map verktygen är också bra verktyg när ett företag vill analysera sin miljöbelastning för att sedan investera i miljöförbättringar. Dock har inga djupare energianalyser kunnat göras i Risifruttiproduktionen eftersom energimätare för el, ånga och tryckluft saknades i produktionen.