<p>I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.</p>

<p>Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.</p>

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.

Episodic gaming is a relatively new phenomenon, that hasn’t been as extensively explored as other areas in game research. In this paper we research how episodic narratives and gameplay engage players compared to regular continuous storytelling. By exploring this we get a better understanding of how to design games that captivate players to the point of them wanting to play the next episode.  A user study is conducted where ten players play two episodes each of an episodic game. We apply observations and interviews to capture a large amount of empirical data. Results are used to answer questions such as: how do stories in episodic games distinguish from players’ experiences with stories in continuous games?; What is required of the gameplay?; And how can these differences and similarities between the two be used to create a more engaging game design and keep the players’ interest? We conclude that episodic games rely on a narrative focus rather than gameplay. This does not mean that the narrative focus should result in flawed gameplay. The story needs to actively engage the player and the gameplay must be designed to not disrupt the pace. Also, we find that a compelling story can outweigh flawed gameplay mechanics in episodic games. The story is key to keeping a player’s interest alive, but even the worst of gameplay cannot be saved by the best of plots.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.