Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro. / This paper aims to examine the manifesto of Anders Behring Breivik and put it in thecontext of modern society and the situation that the individual is in.Using Erich Fromms thoughts about freedom and escape mechanisms, Thomas Ziehesnarcissism and cultural and Giddens theory about self-identity in the late modern age I try to reach explanations about how Breivik could reach the conclussions he did.The analysis of a part of the manifesto, which is the papers material, about which valuesBreivik wants to defend and which the enemies are that threatened these. The result is that there are a number of enemies which threaten these values that Breivik wants to defend and that an analysis from a individual-, cultural and system perspectives is required to reach a satisfying explaination.Breivik is understood from the view of the authoritarian character who only sees human relations as positions of dominance or subordinance, through the cultural presets that exist in society and through not developing the trust that Giddens sees as the foundations on which humans stand to cope with life in increasingly risky enviroment.

Uppsatsens ämne berör användningen av intermedialitet för att förmedla ett narrativ i Dante Gabriel Rossettis verk Lady Lilith och Sibylla Palmifera. I uppsatsen undersöks hur Rossetti problematiserar den samtida kvinnosynen. Med intermedialitet menas användningen av två medier i samma verk, i detta fall sonett och måleri. Syftet är att undersöka hur Dante Gabriel Rossetti problematiserade den rådande tudelade synen på kvinnan som antingen ond eller god. Den intermediala teorin som används bygger på W.T.J. Mitchells teori om relationen mellan bild och text, vad dessa medier tillför varandra samt skillnaden mellan dem. Genom analyser av både text och måleri undersöks de bägge verkens ikonologi. Dispositionen består av tre avsnitt. Det första avsnittet fungerar som en bakgrund till de övriga två avsnitten. Avsnitt två och tre består av enskilda analyser av de bägge verken med tillhörande texter.  Resultatet visar att Dante Gabriel Rossetti med dessa verk problematiserar dualiteten i den samtida kvinnosynen. Genom att använda mytologiska kvinnogestalter skapar Rossetti en mer nyanserad bild av synen på kvinnan under den viktorianska epoken. Användningen av sonett och måleri tillsammans fungerar väl i Lady Lilith då verket får en fördjupad inre mening. I dubbelverket Sibylla Palmifera relaterar dock sonett och målning inte lika bra med varandra.