<p>Den senaste tiden har en mängd samarbeten, eller så kallade co-brandings, mellan olika företags varumärken vuxit fram. Avsikten är att förstärka sitt eller sina varumärken med hjälp av ett annat varumärke som är förknippat med någonting unikt. Hur bedömer man resultatet av denna co-branding? Har det egna varumärket förstärkts eller har det försvagats? För att klargöra detta resultat måste varumärkets Brand Equity mätas. Med brand equity menas det kapital som varumärket representerar. I denna kvantitativa studie består respondenterna av ett kvoturval om 50 studenter. Vi har skapat ett mätinstrument för denna fallstudie utifrån Aakers modell för brand equity och dess fyra dimensioner; brand awareness, perceived quality, differentiation samt brand loyalty. Genom att undersöka hur Acers brand equity påverkas av co-branding med Ferrari genomför vi ett första preliminärt test av vårt mätinstrument.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar på ett tydligt samband mellan Acers brand equity och cobranding. Vårt resultat visar tydligt att alla fyra dimensioner inom Acers brand equity har påverkats i positiv riktning i och med co-branding med Ferrari. Avslutningsvis ger vi även förslag till intressanta framtida studier inom detta område.</p>

This paper analyzes the link between equity-based compensation and created incentives by (1) deriving a measure of incentives suitable for both linear and non-linear compensation contracts, (2) analyzing the effect of risk on incentives, and (3) clarifying the role of the agent's private trading decisions in incentive creation. With option-based compensation contracts, the average pay-forperformance sensitivity is not an adequate measure of ex-ante incentives. Pay-for-performance covaries negatively with marginal utility and hence overstates the created incentives. Second, more noise in the performance measure implies that the manager is less certain about the effect of effort on performance, which in turn makes her less willing to exert effort. Finally, the private trading decisions by the manager have first-order effects on incentives. By reducing her holdings of the market asset, the manager achieves an effect similar to "indexing" the stock or option grant, making explicit indexation of the contract redundant.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Full text release at OhioLINK's ETD Center delayed at author's request

The purpose of this study was to investigate the impact of a hands-on science curriculum, which integrates mathematics and supports the development of English language skills, on third grade students' mathematics achievement - specifically the measurement subscale of the statewide assessment. The data draws from a larger 5-year research project consisting of reform-based science curriculum units and teacher workshops designed to promote effective instruction of science while integrating mathematics and supporting English language development. The third grade curriculum places a strong emphasis on developing measurement skills in the context of scientific investigations. Third grade students' performance on the measurement subscale of the statewide mathematics assessment at experimental and comparison schools were examined using a hierarchical linear model (HLM). Students participating in the treatment performed significantly higher than students at comparison schools. The results of this study provide evidence that an integrated approach to math and science instruction can benefit diverse populations of students.

Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket? Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter. En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring. Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte att stärka varumärket. Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring. Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.

Den senaste tiden har en mängd samarbeten, eller så kallade co-brandings, mellan olika företags varumärken vuxit fram. Avsikten är att förstärka sitt eller sina varumärken med hjälp av ett annat varumärke som är förknippat med någonting unikt. Hur bedömer man resultatet av denna co-branding? Har det egna varumärket förstärkts eller har det försvagats? För att klargöra detta resultat måste varumärkets Brand Equity mätas. Med brand equity menas det kapital som varumärket representerar. I denna kvantitativa studie består respondenterna av ett kvoturval om 50 studenter. Vi har skapat ett mätinstrument för denna fallstudie utifrån Aakers modell för brand equity och dess fyra dimensioner; brand awareness, perceived quality, differentiation samt brand loyalty. Genom att undersöka hur Acers brand equity påverkas av co-branding med Ferrari genomför vi ett första preliminärt test av vårt mätinstrument. Resultatet av vår undersökning visar på ett tydligt samband mellan Acers brand equity och cobranding. Vårt resultat visar tydligt att alla fyra dimensioner inom Acers brand equity har påverkats i positiv riktning i och med co-branding med Ferrari. Avslutningsvis ger vi även förslag till intressanta framtida studier inom detta område.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ”Private Equity – En portföljbolagsstudie” som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs. Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata. Två hypoteser har ställts upp och besvarats. Dessa antar att den årliga genomsnittliga mediantillväxten i sysselsättning respektive omsättning är högre i portföljbolagen, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna efter det att en private equity-investering genomförts. Resultatet för portföljbolagsstudien visar att tillväxten i både sysselsättning och omsättning är högre i bolag med någon form av riskkapital än för referensgrupperna. Därmed verifieras hypoteserna.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats. Syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ ansats där enkäter och bokslutsdata analyserats. Då denna del är den första av två inom en 20-poängsuppsats där teori och metod behandlas, kommer empiri, analys och slutsats behandlas i nästa del.

Date: 2009-06-02 Program: International Marketing Authors: Anantaya Ponbamrungwong &amp; Sirada Chandsawang Title: The impact of brand on Thai female consumer in purchase decision of foreign makeup product Research Question: Does brand equity affect Thai female consumer in foreign makeup product purchase? Purpose: to investigate the effect of brand on consumer purchasing decision of foreign makeup product. The outcome of the research would be beneficial to marketing professionals especially in Thai cosmetics-makeup industry to understand the target consumer-based brand equity regarding their purchasing decision. Method: The concepts of Brand equity and Purchase decision are chosen to study behavior of the target respondents; Thai female consumers who live in Bangkok, Thailand on their purchase decision of buying foreign makeup products. Conclusion: Brand equity does not totally affect Thai female consumer in their purchasing decision of buying foreign make up products. However, the respondents have the concept of brand equity: brand loyalty, brand awareness, brand associations and perceived quality in their mind but they did not generally relate the whole concepts to make a final purchase decision of foreign makeup products.   Keywords: Cosmetic, Makeup products, Brand equity, Purchase decision

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring.