Abstract Background: Gestational diabetes is both physical and psychological for women. A lot of women is lacking knowledge about living with gestational diabetes. The incidence of gestational diabetes in the year of 2016 is 1,6 % of all pregnancies in Sweden and the incidence is increasing. Aim: To describe women´s experience of developed gestational diabetes and living with it. Method: A qualitative method with inductive approach and based on four individual interviews has been done. Data were analysed by latent content analysis. Findings: All women were satisfied about the care they have got. Lack of knowledge about the connection between pregnancy and gestational diabetes perceived from the midwife, but the nurse of diabetes perceived to have knowledge. The information of gestational diabetes was associated with shock, fear and shameless. Almost all women experience dietary changes and increased demands physical activity as demanding which meant a limitation for the women, but the lifestyle of changes led to a healthier life and it`s become estimated positive. To avoid insulin treatment during pregnancy was a goal which turned out to be a positive drift. Conclusion: The results of the study can contribute to increased knowledge about the woman's experience of developing gestational diabetes. Increased knowledge about gestational diabetes alleviates will relieves worry fort the woman and all the support from the surrounding people to the women and also the health professionals is very important for the women`s feel good during the pregnancy with gestational diabetes.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om nyanländas situation på arbetsmarknaden genom att beskriva arbetsförmedlarnas syn på deras möjlighet att erhålla ett fast arbete. Immigranterna är nyanlända i två år efter att de skrivit in sig på arbetsförmedlingen (SFS 2010:197). De omfattas av lagen (SFS 2010:197) om etableringsinsatser för vissa invandrare. Nyanlända är berättigade att ta del av aktiviteter och praktik inom ett år efter de fått uppehållstillstånd i Sverige. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod där fyra intervjuer utgör resultatet av den härstudien. Deltagarna är alla arbetsförmedlare på en arbetsförmedling i Götaland. Resultatet visar att det svenska språket är den viktigaste faktorn för att erhålla arbete, men också det största hindret för att erhålla en tillsvidareanställning. Högutbildade nyanlända har större möjlighet att få arbete inom deras yrkeskategori. Nyanlända med låga eller ingen grundutbildning har sämre möjlighet att få arbete enligt deltagarna. Lågutbildade erhåller ofta låglönejobb i större omfattning än högutbildade. Arbetslivserfarenheter kan också påverka de nyanlända positivt att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att nyanlända kvinnor och analfabeter är svårast att integrera i arbetslivet. Samhälleliga insatser anses förbättra de individuella förutsättningarna att både vidareutbilda sig och erhålla arbete. Resultatet visar vidare att svenska meriter ger större möjlighet att få arbete än utbildningar och kunskaper som införskaffats utanför Europa. Nyanlända som har sociala kontakter eller skaffar det har goda möjligheter att erhålla arbete. Enligt arbetsförmedlarna förekommer det könsdiskriminering på arbetsmarknaden samt diskriminering på arbetsförmedlingen. Om etisk diskriminering hindrar de nyanlända att erhålla arbete är svårt att säga, då arbetsförmedlarna upplevde ämnet känsligt att tala om. Ytterligare studier behövs inom diskriminering för att få ett perspektiv om hur vanligt förekommande det är. / The purpose of this study is to spread light on Swedish employment officer's view on the possibilities for immigrants from outside the Europe to get a job in Sweden. The study is limited to include immigrants who are covered by the Swedish law SFS 2010:197. They have the rights to take part in work related activities and internship within a year from the day they got their permanent recidence permit. They are being seen as newly arrived from two years after the day they register at a Swedish employment office. A qualitative method has been used and the results are based on four interviews with employment officers at the Swedish employment service Arbetsförmedlingen. The picture given by the employment officers show that the Swedish language is the biggest obstacle, but also the prerequisite to get a job. Highly educated immigrants have bigger chances to get a job with in their profession. Immigrants with no or low education have more difficulties to get a job and more often get low wage-jobs. Work experience is also described as increasing the chances to get a job. The group which has the hardest time finding a job is newly arrived immigrants who are women, and illiterate. Contributions from the society is described as increasing the prerequisite to get a job and keep it. Qualifications acquired in Sweden seems to increase the possibilities to get a job, rather than qualifications acquired outside the EU. If discrimination plays a role is hard to tell since the respondants chose to not get into this subject.

En av de mest politiskt omdebatterade frågorna i världen idag är hur ett land ska ställa sig till de migranter och människor på flykt som söker skydd inom landets gränser. Även inom juridiken finns olika uppfattningar av vad rätten till asyl verkligen innebär. Syftet med den här uppsatsen är att analysera rätten till asyl i internationell rätt. Är rätten till asyl en territoriell rätt för stater att bevilja asyl? Är det en rätt för flyktingar att söka asyl? Eller en rätt för flyktingar att erhålla asyl? Huruvida rätten har statusen sedvanerätt diskuteras också. I en del av uppsatsen diskuteras de etiska övervägandena bakom rätten till asyl och de tillämpas sedan i en juridisk kontext, närmare bestämt i sedvanebedömningen. Slutsatsen är att rätten till asyl i internationell rätt inkluderar en rätt för stater att bevilja asyl, en rätt för individer att söka asyl och sannolikt också en rätt för flyktingar att erhålla asyl. Mycket talar för att alla dessa aspekter också har utvecklats till sedvanerätt. / One of the most politically debated questions in the world today is how a country should respond to migrants and people who seek refugee within it’s borders. Also in the field of law there are different view about what the right of asylum really means. The purpose of this paper is to analyze the right of asylum in international law. Is the right of asylum a territorial right of states to grant asylum? Is it a right for refugees to seek asylum? Or a right for refugees to receive asylum? Wheater or not the right has the status of customary international law will also be discussed. In one part of the paper the ethical concerns behind the right of asylum will be examined and also applied in a legal context, in the determination of the customary status of the rigt. The conclusion is that the right of asylum in international law includes a territorial right for states to grant asylum, a right for individuals to seek asylum and probably also a right to obtain asylum. All these aspects of the right also seems to be part of customary international law.