I denna studie undersökts hur Eric Forsgren gestaltade den norrbottniska befolkningen i visuell media under 1950 och 1960-talen. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys, som kopplas till tidigare forskning och teorier om gestaltning och representation. Resultatet av denna undersökning visar på att Eric Forsgren har gestaltat den norrbottniska befolkningen och dess vardagsliv som ett väglöst land, med många naturnära yrken, såsom renskötsel och säljakt. Vidare visar resultatet på att många fördomar om Norrbotten och dess befolkning förstärks via filmatiseringen. Dessa fördomar innefattar problem med en tvåspråkig kultur (Heith, 2017), marginalisering av minoriteter såsom tornedalingar och samer. Vidare får man även en inblick i det exotiska (Eriksson, 2010) inom rennäringen, där nomadliv är en del av vardagen. Det framkommer även viss utflyttningsproblematik (Eriksson, 2010) i länet, då arbetstillfällena inom rennäringen inte är tillfredsställande för många unga samer i norr. / In this study Eric Forsgrens framing of the people living in Norrbotten in visual media during the period of 1950- to 1960 is analyzed. This study is based on a qualitative content analysis. This is connected through theories about framing and representation. The results from this study shows that Forsgren framed the people living in Norrbotten as a community with bad communication, with a lot of nature friendly working habits. Such as the care of reindeers and the hunt for seals. It is also clear that many of the prejudice about the people in Norrbotten is amplified by the adaption. The prejudice of the people are the struggle of a bilingual people in a unilingual society. But also the marginalization of a minority such as the sami people and the people tornedalingar who lives in the north of Norrbotten. The sami people are framed as something exotich in their way of living. And the problem of the exodus of the people in Norrbotten is captured.