Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet. I konsthistorisk mening kan de verk jag har undersökt kanske inteklassas som moderna, men att de därmed inte skulle vara intressanta uttryck försin tid är fel och därmed borde även dessa verk nämnas i konsthistoriskaöversiktsverk.Samtiden verkar ha uppskattat dessa skulpturer, även om en av dem – Leda och svanen av Helge Högbom, väcktedebatt i stadsfullmäktige när den skulle köpas in. Det fanns de som ansåg attstaden inte hade råd med sådan utsmyckning och att om man tvunget skulle ha enskulptur fick det vara en som var mer tilltalande än den här. Prima Vera av Michele Paszyn har blivitmer omtalad de senaste åren än när hon kom till Eslöv men hon ansågs både dåoch nu som en av stadens förnämsta offentliga skulpturer. Morgon av Nils Möllerberg skänktes till staden av Sparbanken ochdet ansågs som en mycket fin gåva till det nya modernistiska medborgarhuset.Placeringen är en viktig del när det kommer till offentliga verk och därförnågot jag undersökt närmare hos dessa tre skulpturer. Leda och svanen köptes in specifikt för den plantering hon står i,man ville skapa en centralpunkt. Hennes närvaro gör att planteringen blir tillen fast plats och inte bara en yta som blev över mellan husen. Prima Vera ställdes från början i enrelativt undanskymd plantering bredvid kyrkan, men på grund av flerastöldförsök flyttades hon till en mer synlig plats framför gamla rådhuset 2011.Morgon står bredvid eldstaden imedborgarhuset. Det är en olycklig placering då man där inte har möjlighet attgå runt verket vilket gör att man missar ryggtavlan. Konstnären Möllerberg ärkänd för sina vackert skulpterade ryggar och just denna skymda rygg är särskiltintressant då man där tydligt ser att kvinnan knäpper sin Bh vilket förklararnamnet på skulpturen. Som utgångspunkt för min uppsats har jag använt Maria Görts avhandling Det sköna i verklighetens värld då hondär visar upp det glapp som finns mellan konsthistorien och konsten som inspireratmig i min undersökning.

Syftet med den här uppsatsen är att se om lokalhistoria är ett bra arbetssätt i skolan när elever ska få ett fördjupat historiemedvetande. För att nå fram till detta har jag konstruerat ett lokalhistoriskt material kring Eslöv under mitten av 1940-talet vilket jag sedan testat i praktiken. Teorier kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas har utvecklats av Per Eliasson och hans tankar är en central utgångspunkt i detta arbete.Mitt resultat pekar i riktning mot att eleverna genom detta arbetssätt utvecklat ett fördjupat historiemedvetande och att de tydligt ser sin egen roll i historian. Det finns olika faktorer som spelar in vid denna typ av undersökning vilket jag också diskuterar i uppsatsen. Det lokalhistoriska arbetssättet får inte speciellt stort utrymme vid de högre årskurserna i dagens skolor, detta är något vi borde ändra på då detta arbetssätt främjar elevers historiemedvetande och får dem att se sig själva i ett större sammanhang. / The purpose of this essay is to find out if local history is a good way of working in the school when you want to deepen pupils historical consciousness. To reach a result I created a material about Eslöv in the mid 1940s which I then tested on a group of pupils. Per Eliasson has developed theories about how historical consciousness can be deepened and they play a central role in my essay. The result of this essay points in the direction that the pupils, thru this way of working with history, have developed a deeper historical consciousness and that they clearly see their own part in our history. In the essay I discuss more details about the different factors in this type of study. The way of working with local history in schools are not widely spread in the higher grades, this is something we should change as this way of working deepens their historical consciousness and make them see their selves in a bigger context.

This thesis addresses the library environment and how it affects the accessibility for the library users. A study is made of the public library in Eslöv. We wanted to find out how the library staff, the senior librarian and the architect discuss the library environment, considering:• The accessibility for the library users.• The possibility for the users to orientate themselves in the library.We also wanted to see how we as users experience the library environment and compare these experiences with the results from the interviews. The material used consists of qualitative interviews, observations of users and our own experience studies. As tools to analyse our material we used a phenomenographic method and experience analysis. The analysis was based upon interdisciplinary theories mainly from our own field, environmental psychology and architecture. We found that the respondents discussed the library in two ways. As a lively, pleasant and permitting place for people to spend time in different ways, and as a serious place for work and study that needs to be calm and quiet. The possibility for the users to orientate themselves was also discussed in different ways. As a problem concerning the signs on the bookshelves and the difficulties to make them logical for the users, and as the problem that the users often could not find their way to different parts of the library. We also found that we as users missed clear signs in the library to a greater extent than the respondents. / Uppsatsnivå: D