Author: Bc. Kateřina Průchová Title: The effectiveness of shock wave therapy for plantar fasciitis Objectives: The main goal of this work is to assess the effect of the radial and focused shock wave therapy for plantar fasciitis compared with therapeutic ultrasound. Methods: The study included 55 patients with diagnose of heel spur syndrome. Patients were divided into three groups according to undergoing therapy. Group A (n = 20) received 6 applications of radial shock wave, group B (n = 20) obtained 3 applications of focused shock wave and group C received 8 applications of therapeutic ultrasound. Intensity and character of the pain were assessed before and after therapeutic intervention using non-standardized questionnaire. For the assessment and description of the results were used standard statistical indicators and methods. Results: Radial and focused shockwave therapy had according to the obtained results in the selected treatment protocol positive effect on the clinical course of the disease and was markedly more effective than therapeutic ultrasound. Almost all parameters reached the highest percentage improvement in the group treated with 6 applications of radial shock waves. There were no complications and side effects during the experiment. Keywords: heel spur, plantar fasciitis,...

Syfte Syftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvågsbehandling har någon effekt på smärta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia. Frågeställningar 1. Har stötvågsbehandling någon effekt på smärta hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken? 2. Har stötvågsbehandling någon effekt på handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken? Metod Sökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro. Detta resulterade i 14 artiklar, som granskades och bedömdes enligt PEDro Scale. Poängbedömningen utifrån PEDro Scale omsattes till Statens Beredning för medicinsk Utrednings (SBU) mall för bevisvärde. Utifrån artiklarnas sammantagna bevisvärde bestämdes evidensnivån enligt SBU:s fyra nivåer. Resultat Enligt GRADE-systemet förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling har en smärtlindrande effekt vid lateral epikondylalgia. Studier av likartad vetenskaplig kvalitet påvisar motsägande resultat avseende om stötvågsbehandling är bättre än placebo, kortison eller tenotomi. Detta innebär att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att mer forskning behövs. Enligt GRADE-systemet förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling leder till förbättrad handgreppsstyrka vid lateral epikondylalgia. Vidare förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling inte är bättre än någon annan behandling gällande ökning av handgreppsstyrka vid lateral epikondylalgia. Slutsats Stötvågsbehandling har en smärtlindrande effekt hos patienter med lateral epikondylalgia. Det finns dock ingen evidens för att stötvågsbehandling är bättre ur smärthänseende än någon annan behandling såsom placebo, kortison eller tenotomi. Stötvågsbehandling leder till förbättrad handgreppsstyrka men är inte bättre än placebo, kortison eller tenotomi på att öka handgreppsstyrkan hos patienter med lateral epikondylalgia. / Aim The aim of the present study was to try to find out whether shock wave therapy has any effect on pain and grip strength in patients with lateral epicondylitis. Objectives 1. Does shock wave therapy reduce pain in patients with lateral epicondylitis? 2. Does shock wave therapy improve grip strength in patients with lateral epicondylitis? Method A literature review was performed in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PEDro. Fourteen articles were found and critically reviewed. These articles were scored according to the PEDro scale and the scores were translated into a scale of evidence by the Statens Beredning för medicinsk Utredning (SBU) and the level of evidence was determined based on the four different grades presented by the SBU. Results According to the GRADE-system there was a strong scientific evidence for a reduction of pain using shock wave therapy in patients with lateral epicondylitis. Contradictory results whether shock wave therapy was better than placebo, corticosteoroid injection or tenotomy have been reported in studies of similar scientific quality. This means that more research is needed in this field. According to the GRADE-system there was a strong scientific evidence for an improvement of grip strength using shock wave therapy. Furthermore, there was a strong scientific evidence for that shock wave is not better than any other therapy in terms of improving grip strength in patients with lateral epicondylitis. Conclusion Shock wave therapy reduces pain in patients with lateral epicondylitis. There is, however, no evidence for shock wave therapy to be superior to any other treatment such as placebo, corticosteoroid injection or tenotomy. Shock wave therapy improves grip strenght but is not better than placebo, corticoidsteroid injection or tenotomy in increasing grip strength in patients with lateral epicondylitis.

No description available.

Background: Spasticity is a common symptom post-stroke which causes vast complications regarding important daily functions among patients. This manifests as a resistance in the muscle during a velocity-dependent passive motion and is commonly evaluated by using the Modified Ashworth Scale (MAS). Extra corporeal shock wave therapy (ESWT) is a relatively novel way to treat spasticity, with promising results. Purpose: The aim of the current study was to investigate the scientific evidence of ESWT as treatment regarding spasticity and function among patients with prolonged stroke. Methods: The purpose was tackled by conducting a literature review of randomized controlled trials with MAS as outcome measurement. PubMed was searched for relevant studies followed by a quality assessment through the PEDro Scale. The reliability of the evidence was assessed with the use of GRADEstud.  Results: The quality of the included articles was mainly deemed as good with eight of nine articles receiving a PEDro Score of 6 or higher. This review found generally positive effects from ESWT regarding spasticity with MAS as the outcome measurement. The results regarding function were equivocal. The reliability of the results was graded as very low due to the methodological heterogeneity of the included studies. Conclusion: ESWT showed positive results regarding spasticity and function, although the reliability of the evidence was considered very low. More research is inquired to further explore the potential effects of ESWT on spasticity and function among post-stroke patients. This could potentially increase the reliability of the evidence regarding ESWT as a treatment option. / Bakgrund: Spasticitet är ett vanligt förekommande funktionsnedsättande centralt symptom bland patienter med stroke och har tendens att öka med tiden efter insjuknandet. Spasticitet manifesteras i form av ett ökat muskelmotstånd vid hastighetsberoende passivt rörelseuttag och bedöms oftast med Modified Ashworth Scale (MAS). Stötvågsterapi (ESWT) är en relativt ny behandlingsmetod och visats ha en lovande effekt mot spasticitet.   Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka det vetenskapliga underlaget för ESWT som behandling för spasticitet och funktion hos individer med långvarig stroke. Metod: Arbetets syfte har angripits genom en systematisk narrativ litteraturstudie. Sökning av relevanta studier gjordes i databasen PubMed och skulle uteslutande vara randomiserade kontrollerade studier med MAS som utfallsmått. Studierna utvärderades gällande risk för snedvridning genom PEDro Scale. Tillförlitligheten i evidensen av effekterna av ESWT har bedömts med GRADEstud.  Resultat: Arbetets urval bedömdes ha låg risk för snedvridning då åtta av nio artiklar fick ≥ 6 poäng på PEDro Scale. ESWT sågs övergripligt ha positiva effekter på spasticitet mätt med MAS, både som isolerad och kombinerad behandling. Gällande funktion var resultaten mer tvetydiga. Dock bedömdes tillförlitligheten gällande evidensen för effekterna som mycket låg pga. genomlöpande heterogenitet bland studierna gällande design och urval.   Slutsatser: Övergripligt visade ESWT-behandling ha en positiv effekt på spasticitet och funktion. Tillförlitligheten i evidensen bedömdes dock som mycket låg. Mer forskning efterfrågas i att belysa effekterna av ESWT på patienter med stroke för att uppnå högre tillförlitlighet.