Elektroneurografi är en undersökningsmetod som används för att undersöka nervledingskapaciteten i perifera nerver. Det är en metod som ofta används på sjukhuskliniker vid diagnostisering av perifera nervsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka om det finns en signifikant skillnad i motorisk och sensorisk nervledningshastighet, amplitud och F-respons mellan dominant och icke-dominant hand. I studien undersöktes det även om en korrelation finns mellan handgreppsstyrka och svarsamplitud från motorisk elektroneurografi.  I studien deltog 26 testpersoner från biomedicinska analytikerprogrammet i termin 6. Testpersonernas genomsnittsålder är 24 år (range 21-32 år), och testpersonernas kroppslängd är i genomsnitt 169 cm (range 155- 185). Elektroneurografi utfördes motoriskt och sensoriskt på nervus medianus bilateralt. Handgreppsstyrka undersöktes bilateralt med Jamar Hydraulic Hand dynamometer. För samtliga mätvariabler bestämdes signifikantnivån till α=0,05.  Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i sensorisk nervledningshastighet, motorisk amplitud och sensorisk amplitud mellan dominant och icke-dominant hand. Sensorisk nervledningshastighet är högre i icke-dominant hand, medan motorisk och sensorisk amplitud är högre i dominant hand. Däremot kan inte en signifikant skillnad påvisas i motorisk nervledningshastighet, FM-latens samt antalet F-svar mellan dominant och icke-dominant hand. Resultatet visar att det inte finns någon korrelation mellan handgreppsstyrka och amplitud i motorisk elektroneurografi. I dag används samma referensvärden för dominant och icke-dominant hand. Den här studien visar att det kan finnas ett värde i att utforma referensintervall som baseras på handdominans. / Electroneurography is an examination method used for examining the nerve conduction capacity of the peripheral nerve. The method is often used in hospitals in the diagnosis of peripheral nerve injuries. The aim of this study is to examine if there is a significant difference in motor and sensory nerve conduction velocity, amplitude, and F-response between dominant and non-dominant hands. The correlation between hand grip strength and the amplitude in motor electroneurography was also examined in this study.  The study involved 26 students from Biomedical Scientist Programme term 6. The average age of the participants is 24 years (range 21-32 years), and the participants body length is on average 169 cm (range 155-185 cm). Electroneurography was performed on the median nerve bilaterally. Hand grip strength was examined bilaterally with Jamar Hydraulic Hand dynamometer. For all measurement variables, the significant level was determined to α=0,05.  The result shows that there is a significant difference in sensory nerve conduction velocity, motor amplitude, and sensory amplitude between dominant and non-dominant hands. Sensory nerve conduction velocity is higher in non-dominant hand, while motor and sensory amplitude is higher in dominant hand. However, a significant difference cannot be detected in motor nerve conduction velocity, FM-latency, and the number of F-responses between dominant and non-dominant hands. The result shows no correlation between hand grip strength and the amplitude in motor electroneurography.  Today, the same reference values are used for dominant and non-dominant hands. This study shows that there may be a value in creating reference intervals based on hand dominance.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvågsbehandling har någon effekt på smärta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia. Frågeställningar 1. Har stötvågsbehandling någon effekt på smärta hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken? 2. Har stötvågsbehandling någon effekt på handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken? Metod Sökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro. Detta resulterade i 14 artiklar, som granskades och bedömdes enligt PEDro Scale. Poängbedömningen utifrån PEDro Scale omsattes till Statens Beredning för medicinsk Utrednings (SBU) mall för bevisvärde. Utifrån artiklarnas sammantagna bevisvärde bestämdes evidensnivån enligt SBU:s fyra nivåer. Resultat Enligt GRADE-systemet förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling har en smärtlindrande effekt vid lateral epikondylalgia. Studier av likartad vetenskaplig kvalitet påvisar motsägande resultat avseende om stötvågsbehandling är bättre än placebo, kortison eller tenotomi. Detta innebär att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att mer forskning behövs. Enligt GRADE-systemet förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling leder till förbättrad handgreppsstyrka vid lateral epikondylalgia. Vidare förelåg det ett starkt vetenskapligt belägg för att stötvågsbehandling inte är bättre än någon annan behandling gällande ökning av handgreppsstyrka vid lateral epikondylalgia. Slutsats Stötvågsbehandling har en smärtlindrande effekt hos patienter med lateral epikondylalgia. Det finns dock ingen evidens för att stötvågsbehandling är bättre ur smärthänseende än någon annan behandling såsom placebo, kortison eller tenotomi. Stötvågsbehandling leder till förbättrad handgreppsstyrka men är inte bättre än placebo, kortison eller tenotomi på att öka handgreppsstyrkan hos patienter med lateral epikondylalgia. / Aim The aim of the present study was to try to find out whether shock wave therapy has any effect on pain and grip strength in patients with lateral epicondylitis. Objectives 1. Does shock wave therapy reduce pain in patients with lateral epicondylitis? 2. Does shock wave therapy improve grip strength in patients with lateral epicondylitis? Method A literature review was performed in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PEDro. Fourteen articles were found and critically reviewed. These articles were scored according to the PEDro scale and the scores were translated into a scale of evidence by the Statens Beredning för medicinsk Utredning (SBU) and the level of evidence was determined based on the four different grades presented by the SBU. Results According to the GRADE-system there was a strong scientific evidence for a reduction of pain using shock wave therapy in patients with lateral epicondylitis. Contradictory results whether shock wave therapy was better than placebo, corticosteoroid injection or tenotomy have been reported in studies of similar scientific quality. This means that more research is needed in this field. According to the GRADE-system there was a strong scientific evidence for an improvement of grip strength using shock wave therapy. Furthermore, there was a strong scientific evidence for that shock wave is not better than any other therapy in terms of improving grip strength in patients with lateral epicondylitis. Conclusion Shock wave therapy reduces pain in patients with lateral epicondylitis. There is, however, no evidence for shock wave therapy to be superior to any other treatment such as placebo, corticosteoroid injection or tenotomy. Shock wave therapy improves grip strenght but is not better than placebo, corticoidsteroid injection or tenotomy in increasing grip strength in patients with lateral epicondylitis.