<p>Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & </p><p>Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i </p><p>federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. </p><p> </p><p>Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter </p><p>mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, </p><p>kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram </p><p>genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa </p><p>teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, </p><p>Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var </p><p>indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. </p><p> </p><p>Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever </p><p>kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna </p><p>glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska </p><p>tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.</p>

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.