Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

Svenskarnas klädkonsumtion har nästan fördubblats under de 30 senaste åren. Den stora anledningen är att kläderna blivit allt billigare, eftersom majoriteten produceras i låglöneländer. Långa värdekedjor, bristande kvalitetskontroll och dåliga arbetsförhållanden är exempel på utmaningar som utlandsproduktion för med sig. Etisk produktion och hållbarhet har aldrig varit mer aktuellt än det är idag och det är något som både kunder och företag värderar och eftersträvar. Frågan är om textilproduktionen i Sverige och framför allt trikåproduktionen som denna studie fokuserar på, har möjlighet att utvecklas i takt med den ökade medvetenheten kring hållbarhet, etisk konsumtion och transparent produktion. Syftet med studien är därför att undersöka förutsättningar och fördelar med trikåproduktionen i Sverige genom att ta reda på om det finns hållbarhetsaspekter, konkurrensfördelar och intresse bland svenska trikåföretag att producera i Sverige. Begreppen reshoring, proveniens och hållbarhet är studiens utgångspunkt utifrån vilka en litteraturstudie byggdes upp. En trianguleringsmetod användes som innefattar såväl en kvantitativ enkät samt två kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med företagsledare för två trikåföretag som helt eller delvis har produktion i Sverige. Resultatet visade att det finns utrymme för trikåproduktion i Sverige eftersom efterfrågan och intresset från svenska företag är stort. Däremot finns det flera utmaningar. Lönsamhet, brist på kompetens samt kundernas okunskap och ovilja att betala för produkter som är tillverkade i Sverige är några av svårigheterna. Det visade sig också att produktion i Sverige är komplext och kanske inte alltid så bra som det låter. Märkningen made in kan missrepresentera var en produkt verkligen är tillverkad, eftersom det endast anger var produkten har monterats. Kunderna vill gärna ha ett enkel t svar på en komplicerad problematik, vilket många företag är snabba att bistå. Studien ger inspiration till ytterligare forskning kring svensk tekoindustri samt till svenska trikåföretag som överväger att förlägga produktion till Sverige. Studien kan också öka medvetenheten hos kunder gällande sin roll i den textila värdekedjan. / The clothing consumption has almost doubled in the last 30 years in Sweden. The main reason is that clothes have become cheaper since the majority are produced in low-wage countries. Long value chains, lack of quality control and poor working conditions are examples of challenges that offshore production brings. Ethical production and sustainability have never been more relevant than it is today and it has become something that customers as well as companies value and strive for. The question is whether Swedish textile production, and the knitwear production which this study will focus on, have the opportunity to develop as the awareness of sustainability, ethical consumption and transparent production increases. The aim of the study is therefore to investigate the conditions and advantages of Swedish knitwear production, and to find out whether there are sustainability aspects, competitive advantages and interest among Swedish knitwear companies to produce in Sweden. Reshoring, provenance and sustainability are the starting points of which the literature study is built up. A triangulation method was used which includes both a quantitative survey and two qualitative in-depth interviews with company executives for two knitwear companies that have full or partly production in Sweden. The result showed that there is room for Swedish knitwear production, because of the demand and interest from Swedish companies. There are however several challenges. Profitability, lack of competence, customers ignorance and unwillingness to pay for Swedish-made products are some of the difficulties. The study shows that production in Sweden is more complex than expected and that it may not always be as good as it sounds. The label made in can misrepresent where a product actually is made, since it only indicates where the product has been assembled. However, customers would like a simple answer to a complicated problem, which many companies are quick to give. The study contributes with new knowledge about the Swedish textile industry and with valuable information to knitwear companies that consider to reshore their production. The study may also increase the awareness of Swedish customers regarding their role in the textile value chain.