Dysfagi, sväljsvårigheter, förekommer i alla åldrar och vid en rad olika sjukdomstillstånd och skador. Evidensläget för de olika metoder som används för diagnostik och intervention vid dysfagi är i många fall osäkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begränsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 år. Sökorden som användes var bland annat dysphagia (43 259 träffar), deglutition disorders (36 278 träffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability. Kvaliteten hos de 137 studierna som inkluderades i arbetet granskades av författaren utifrån principerna för evidensbaserad medicin, EBM. Resultaten relaterades till befintliga metoder vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. De visade bland annat att de befintliga diagnostiska metoderna inom verksamheten är de som inom forskningen stöds av högst grad av evidens. Studien visade vidare att forskningen inom detta fält i många fall inte har några säkra, entydiga svar. Därmed blir logopedernas kunskap och erfarenhet viktig att ta till vara på, till exempel genom att dokumentera och utvärdera resultat av befintliga metoder. / Dysphagia, swallowing dysfunction, occurs in all ages and at a variety of medical conditions and injuries. The level of evidence supporting the different methods used for diagnostic and intervention of dysphagia is in many cases uncertain. The aim of this study was to review and evaluate the research from an evidence perspective with regard to oropharyngeal dysphagia among adults. An extensive database search was carried out using PubMed between April and August 2011, limited to English and Swedish studies, with participants over 19 years. The search terms included dysphagia (43 259 items), deglutition disorders (36 278 items), intervention, management, assessment, evidence, validity and reliability. The quality of the included studies was assessed by the author, based on the principles of evidence based medicine, EBM. The results were related to the methods used at the University Hospital, Uppsala. They showed that the current diagnostic methods are based on a high level of evidence. Further, the study showed that the research within this field in many cases does not have any definite, unequivocal answers. This makes speech therapists' knowledge and experience essential to take advantage of, for example by documenting and evaluating the results of the current methods.