Introduktion: Majoriteten av personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnosticeras och behandlas inom primärvården i Sverige och enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör interprofessionell samverkan (IPS) erbjudas. Fysioterapeuter har en viktig roll i KOL-behandling. Däremot är det fortfarande oklart vilka fysioterapeutiska insatser som används för personer med KOL i Sverige inom primärvården samt om insatserna skiljer sig mellan privata och offentliga vårdcentraler. Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeutiska insatser för personer med KOL inom privata och offentliga vårdcentraler i tre regioner i Sverige. Ett delsyfte var att undersöka i vilken utsträckning dessa vårdcentraler erbjuder IPS. Metod: Tvärsnittsundersökning med enkät i webbformat med slutna frågor. Webbenkäten riktade sig till alla fysioterapeuter (n=289) som arbetade på privata och offentliga vårdcentraler i Region Västmanland, Sörmland och Örebro. Resultat: 96 fysioterapeuter deltog i studien. De mest använda fysioterapeutiska insatserna för personer med KOL var sex minuters gångtest, erbjudandet av träning på vårdcentraler, instruktion av andningsteknik och andningsgymnastik. Privata vårdcentraler erbjöd mest träning vid klinik och offentliga vårdcentraler utförde mest sex minuters gångtester. Resultaten visade på ojämlik användning av IPS mellan och inom regionerna. Slutsats: Studien visar att utvecklingspotential finns gällande användning av fysioterapeutiska insatser och IPS på vårdcentralerna för att kunna följa Socialstyrelsens riktlinjer och erbjuda en jämlik vård för personer med KOL i Sverige. / Introduction: Most of the diagnosis and treatment for individuals with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) take place in primary care centers in Sweden, and according to the Swedish National Health guidelines, interprofessional collaboration (IPC) should be offered to individuals with COPD. Physiotherapists have an important role in the treatment of COPD. However, it is still unclear which physiotherapeutic interventions are used in primary care and whether these interventions differ between private and public health care centers (HCC). The aim of this study was to identify which physiotherapeutic interventions are used for individuals with COPD in private and public HCC in three regions in Sweden. This study also investigated to what extent HCC are offering IPC. Methods: A cross-sectional study with an online format with closed-end questions. The online survey was aimed to reach all physiotherapists (n = 289) who worked at HCC in Västmanland, Sörmland and Örebro. Results: 96 physiotherapists participated in the study. The most used physiotherapeutic interventions for people with COPD were the six-minute walk test (6MWT), offer of training at HCC, instruction in breathing techniques and breathing exercises. Private HCC offered mostly exercise training and the public HCC mostly 6MWT. The results also show differences in healthcare interventions and IPC between and within the regions. Conclusion: The study shows that there is room for improvement regarding use of physiotherapeutic interventions and IPC in HCC in order to follow the National Health guidelines and offer equal care for individuals with COPD in Sweden.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL är en kronisk sjukdom som är icke reversibel och orsakas främst av tobaksrökning. En vanlig komplikation vid KOL är exacerbationer. Detta försämringstillstånd ger tilltagande symtom och kan orsaka ökat vårdbehov. Syfte: Att sammanställa och beskriva upplevelser av exacerbationer för personer med KOL. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Genom databasen PubMed identifierades 12 vetenskapliga artiklar som bemötte litteraturstudiens inklusionskriterier och användes i studiens resultat. Huvudresultat: I resultatet framkom två huvudteman: ”Upplevelser av symtom” och ”Hantering”. Deltagare från valda studier framhävde olika upplevelser, hanteringsstrategier och påverkan av exacerbationer. Slutsats: KOL-exacerbationer har en negativ inverkan på den fysiska och psykiska förmågan samt sociala relationer. Personer som drabbats av exacerbationer tvingades anpassa sin vardag efter sjukdomens progression. Upplevelserna påverkades av deltagares kunskapsnivå om KOL generellt och vikten av att utföra egenvård. Individerna använde sig av olika strategier för att förebygga och hantera symtom som uppkom vid exacerbationer. Tankar som uppkom under exacerbationerna medförde en ökad motivation till livsstilsförändringar. Fortsatt forskning och utbildning om personers upplevelser av KOL-exacerbationer bidrar till ökad kunskap. Den grundutbildade sjuksköterskan kan genom ökad kunskap lättare anpassa sitt bemötande och utforma omvårdnaden efter personens individuella behov. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of death in the world. COPD is a chronic disease that is irreversible and is mainly caused by tobacco smoking. A common complication of COPD is exacerbations. This state of deterioration causes increasing symptoms and can cause an enhanced need for care. Purpose: To compile and describe the experiences of exacerbations by people’s with COPD. Method: A literature study with a descriptive design. By using the PubMed database, 12 articles were identified that met the literature study's inclusion criteria’s and were used in the study's result. Main results: In the results, two main categories emerged: "Experiences of symptoms" and "Management". Participants from selected studies described different experiences, coping strategies and impact of exacerbations. Conclusion: COPD exacerbations have a negative impact on physical and mental ability as well as social relationships. People that are affected by exacerbations were forced to adapt their everyday life to the progression of the disease. The experiences were influenced by participants' level of knowledge about COPD in general and the importance of performing self-care. Individuals used different strategies to prevent and manage symptoms that occurred during exacerbations. Thoughts that came during the exacerbations led to an increased motivation for lifestyle changes. Continued research and education about people's experiences of exacerbations can contribute to increased knowledge. Through increased knowledge, nurses can more easily adapt the treatment and design the care to the person's individual needs.