Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats. Skillnad fanns också mellan deltagare som genomgått specifika kurser respektiveej, i upplevelsen att ha kunskap att identifiera och bemöta existentiella upplevelser hospatienter i palliativ vård. Innehållsanalysen visade att distriktssköterskan måste vara närvarande, kunna bemöta och bekräfta patientens behov för att utföra ett bra arbete. Brist på tidoch fokus påverkade vårdsituationen negativt. Joyce Travelbees teori om omvårdnad som en mellanmänsklig process i vilken en professionell sjuksköterskas uppgift var att etablera enmänsklig relation, valdes som omvårdnadsteoretisk förankring.Konklusion: Resultatet åskådliggjorde betydelsen av utbildning för att kunna identifiera och bemöta patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård.

Background: Mental illness is a major challenge to the global burden of health care. In order to improve and develop the experience of nurses global, it is thus important to gain an increased understanding of existential dimension. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of psychiatric nurses in existential care. Method: A general literature review following the Evans model (2002), a descriptive synthesis based on already 10 published qualitative articles. Results: Two main themes were formulated in the result: Caring relationship and Lack of knowledge. Four subthemes were constructed from these. To openness to the existential drive (strength), To identify the existential suffering, Need for knowledge development and Nurse approach to own spirituality. These had an impact on psychiatric nurses' experience of existential nursing. Conclusion: Nursing relationships and knowledge play an important role in nurses' experience of existential nursing in psychiatry. This study highlights that further research on existential nursing in psychiatry is recommended in order to improve the experience of nurses, to reduce suffering, and thereby improve healthcare. / Bakgrund: Psykiska sjukdomstillstånd är en stor utmaning till den globala sjukvården. För att förbättra och utveckla sjuksköterskors erfarenhet globalt, är det således av vikt att få en ökad förståelse för den existentiella dimensionen. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av existentiell omvårdnad vid psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie som analyserades med hjälp av Evans model (2002), en beskrivande syntes baserade på 10 publicerade artiklar. Resultat: Två teman formulerades i resultatet: Vårdande relation och Bristande kunskap. Fyra subteman konstruerades från dessa teman: Vårdande relation har två subteman - Öppenhet för den existentiella driftkraften och Att identifiera det existentiella lidandet. Bristande kunskap har två subteman - Behov av kunskapsutveckling och Sjuksköterskans förhållningsätt till egen andlighet. Dessa hade en inverkan på psykiatrisjuksköterskors erfarenhet av existentiell omvårdnad. Slutsatser: Vårdrelation och kunskap har en viktig roll i sjuksköterskans erfarenheter av existentiell omvårdnad inom psykiatri. Denna studie visar att ytterligare forskning om existentiell omvårdnad inom psykiatri rekommenderas för att kunna förbättra erfarenheter hos sjuksköterskor, minska lidandet och därmed förbättra sjukvården.

Background: It has been argued that nursing care shall be provided with a holistic approach where the human being is seen as one unit that contains body, mind, soul and spirit. The International Council of Nurses (ICN) states that patients’ spirituality shall be respected and that nurses therefore have to involve the spiritual dimension when caring for patients. Spirituality is subjective and by meeting patients’ spiritual needs and providing spiritual care interventions according to these needs, nurses can support patients and help them to find motivation in their sickness.  Aim: To describe Christian nurses’ experiences of spiritual care at a Christian hospital in Myanmar.  Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews. Four Christian nurses with experience of spiritual care participated and in total six individual interviews were conducted. The data was analyzed using a qualitative content analysis, as described by Graneheim and Lundman.  Result: The result was divided into two categories: nurses’ view on spirituality and spiritual care and nurses’ experiences of spiritual care.  Discussion: The result is discussed using Lundmark’s definition of spiritual care as framework. The main focus is the religious approach to spiritual care. Both ethical dilemmas and positive outcomes of this approach are discussed. / Bakgrund: Det har argumenterats för att omvårdnad ska ges utifrån ett holistiskt perspektiv där människan ses som en enhet som innefattar kropp, sinne, själ och ande. Internationella rådet för sjuksköterskor (ICN) har slagit fast att patienters andlighet ska respekteras och att sjuksköterskor därför måste involvera den andliga dimensionen i vården av patienter. Andlighet är något subjektivt och genom att möta patienters andliga behov samt ge andlig omvårdnad i enlighet med dessa behov, kan sjuksköterskor ge stöd åt patienter och hjälpa dem att hitta motivation i deras sjukdom. Syfte: Att beskriva kristna sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad på ett kristet sjukhus i Myanmar. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Fyra kristna sjuksköterskor med erfarenhet av andlig/existentiell omvårdnad deltog och totalt genomfördes sex individuella intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som beskrivs av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet delades upp i två kategorier; sjuksköterskors syn på andlighet och andlig/existentiell omvårdnad och sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad. Diskussion: Resultatet diskuteras med Lundmarks definition av andlig/existentiell omvårdnad som referensram. Störst fokus ligger på det religiösa förhållningssättet till andlig/existentiell omvårdnad. Både etiska dilemman och positiva aspekter av detta förhållningssätt diskuteras.