Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.