This thesis focuses on frothy, felsic xenoliths called ‘xenopumice’, that were retrieved from La Palma during a 10–day field campaign in December 2018. There are only few descriptions of these frothty xenoliths, and a consensus on their origin has not yet been achieved. Furthermore, the xenopumice–bearing vents of the pre–historic eruption of Las Indias and the 1949 eruption of Cumbre Vieja have experienced explosive phreatomagmatism, implying a possible connection between the presence of xenopumice and high–energy volcanism. The sampled suite consists of 18 xenopumice specimens and one ash sample from Las Indias, 11 xenoliths and one ash sample from the 1949 eruption, as well as 8 samples of phonolitic xenoliths and one lava sample from the 1585 Jedey eruption. The mineralogy, textural features, elemental composition, and oxygen isotopes show discrepancy between the sampled xenopumices. The samples from Las Indias and two samples from the 1949 eruption are quartz bearing. These samples have furthermore a high silica content (64 to 74 SiO2 wt. %) and high oxygen isotope ratios of 11.1 to 18.3 ‰, coinciding with typical values of sedimentary rock. The remaining samples from the 1949 eruption comprise mainly feldspars, with some samples showing 120° triple junction grain boundaries. These samples have SiO2 concentrations from 50 to 64 wt. %, and oxygen isotope ratios that range from 3.4 to 11.7 ‰, which compare more closely with magmatic rather than with sedimentary protoliths. REE distribution trends display a similar compositional spectrum for all quartz bearing xenopumice samples, which are similar to average the REE content of continental crust. From these results it is proposed that the quartz bearing xenopumice are of sedimentary origin, while the feldspar–rich samples are primarily igneous rocks associated with the formation of La Palma. The frothy texture of the investigated xenopumice implies substantial degassing and expansion in the magmatic conduit of ca. 13 to 34 %. Such intense gas release may have profound effects on the eruptive mechanisms and styles, as it might increase the risk of explosive activity. For future risk assessment on La Palma and the other Canary Islands it is thus important to understand magma storage and potential interaction with surrounding bedrock, as this can cause an otherwise calm, mafic eruption to become explosive in nature. / La Palma är en c. 2 miljoner år gammal vulkanö som tillhör ökedjan Kanarieöarna. Den här studien fokuserar på felsiska, pimpstensliknande xenoliter som hämtats från La Palma. Xenolit betyder främmande sten, vilket innebär att de inte formats på samma sätt som lavan som burit dem till ytan. Hur de felsiska xenoliterna från La Palma formats och vart de kommer från, är frågor som inte besvarats förut. Förekomsten av felsiska xenoliter kan dessutom kopplas samman med utbrott av explosiv karaktär. La Palma har generellt inte explosiv vulkanism, så därför är denna koppling mycket intressant. Projektets syfte är därmed att avgöra vart xenoliterna kommer ifrån, hur de kan ha påverkat utbrottet, och om det finns en koppling mellan explosiva utbrott och formationen av felsiska xenoliter. Från analyser av xenoliternas mineralogi och kemiska sammansättning, är det tydligt att inte alla xenoliter har samma ursprung. Vissa består främst av fältspater, och har en kemisk sammansättning som mer liknar magmatisk sten. De andra proverna innehåller kvarts och har höga syreisotopvärden, vilket indikerar ett sedimentärt ursprung, då kvarts primärt inte formas genom magmatiska processer på Kanarieöarna. Den pimpstensliknande texturen hos både magmatiska och sedimentära xenoliter, indikerar att gas har bildats när xenoliterna togs upp av magman. En sådan gasbildning kan kraftigt öka trycket i magmakammaren och orsaka explosiva utbrott, vilket tyder på att förekomsten av de pimpstensliknande xenoliterna från La Palma kan ha påverkat det resulterande utbrottet. För att i framtiden bättre kunna avgöra den potentiella risken som ett utbrott utgör, måste interaktionen mellan kringliggande berg och magma studeras noggrannare.

Introduktion: Plyometrisk träning är en högintensiv träningsform för att förbättra atletisk prestation som exempelvis explosiv styrka och effektutveckling. Plyometrisk träning i vatten är däremot mindre undersökt men tidigare forskning tyder på att det verkar ha liknande effekter som landbaserad plyometrisk träning. Syfte: Litteraturundersökningens syfte är att undersöka om det finns en effekt av plyometrisk träning i vatten på hopphöjd, muskelstyrka och muskelömhet. Ytterligare ett syfte är att jämföra effekterna mellan plyometrisk träning i vatten med landbaserad plyometrisk träning på hopphöjd, muskelstyrka och muskelömhet. Metod: En systematisk sökning genomfördes i de vetenskapliga databaserna Pubmed och Web of Science. Utöver detta genomsöktes samtliga referenser på de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: Litteraturundersökningen visade att plyometrisk träning i vatten verkar ha en effekt på hopphöjd. Muskelstyrka och muskelömhet visade inget tydligt utfall. Plyometrisk träning i vatten verkar ha samma effekt på hopphöjd och muskelstyrka som landbaserad plyometrisk träning. Vattenbaserad plyometrisk träning verkar ge mindre muskelömhet jämfört med landbaserad plyometrisk träning. Konklusion: Det behövs mer forskning i området för att fastställa vilka faktorer som gör att vattenbaserad plyometrisk träning är lika effektiv som landbaserad träning för att förbättra hopphöjd. Det behövs mer forskning på plyometrisk träning i vatten associerad till muskelstyrka och muskelömhet för att få en tydligare bild av effekterna / Introduction: Effects of plyometric training to improve athletic performance such as explosive strength and power development are well-documented. However, less is known about the effects of aquatic plyometric training. Previous research suggests that it appears to have similar effects as land-based plyometric training. Purpose: The purpose of the literature review was to investigate if there is an effect of aquatic plyometric training on jump height, muscle strength and muscle soreness. Another aim was to compare the effects of plyometric training in water with land-based plyometric training on jump height, muscle strength and muscle soreness. Method: A systematic literature search was conducted in the scientific databases Pubmed and Web of Science. In addition, all references were manually searched on the articles that met the inclusion criteria. Results: The literature review shows that aquatic plyometric training seems to have an effect on jump height. Muscle strength and muscle soreness showed no clear outcome. Aquatic plyometric training seems to have the same effect on jump height and muscle strength as land-based plyometric training. Aquatic plyometric training seems to give less muscle soreness compared to land-based plyometric training. Conclusion: More research is necessary to determine which factors make aquatic plyometric training as effective as land-based plyometric training to improve jump height. More research is needed on aquatic plyometric training associated with muscle strength and muscle soreness to get a better understanding of the effects.

Muskelstärkande fysisk aktivitet kan likställas med styrketräning och definieras som fysisk aktivitet med avsikt att förbättra eller bibehålla muskulär styrka, muskelvolym och/eller muskulär uthållighet. Explosiv styrka kan beskrivas som kraftutveckling per tidsenhet och är en produkt av styrka/kraft och hastighet. Tidigare studier har visat att en god explosiv och maximal styrka bland annat kan ge hälsovinster, förbättra idrottslig förmåga, minska risken för idrottsskador och kan förebygga fallrisken hos äldre. Isometric mid-thigh pull-test (IMTP) har under de senaste 10 åren blivit ett vanligt test för att mäta helkroppsstyrka hos idrottare. Testet är lätt att administrera och har en god validitet samt reliabilitet. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan explosiv- och maximal styrka hos styrketränande personer vid ett IMTP-test. Tio deltagare med minst ett års erfarenhet av styrketräning rekryterades. Resultatet visade en måttligt stark korrelation (r = 0,48) mellan explosiv och maximal styrka, men ingen statistisk signifikans (p = 0,158). Deltagarnas Peak Force var i genomsnitt 2644 ± 404 N och Peak force vid 250ms var medel 1808 ± 231 N (i medel hade deltagarna uppnått 69% av Peak Force vid 250ms). Sammanfattningsvis noterades att det möjligen kan finnas en trend i korrelationen mellan explosiv och maximal styrka. Detta indikerar att maximal och explosiv styrka troligen överlappar varandra, det kan däremot inte bekräftas då det inte fanns något statistiskt samband. Vidare rekommenderas att framtida forskning undersöker explosiv styrka och maximal styrka som distinkta styrkeförmågor med fler deltagare och standardiserade testmetoder krävs för att vidare undersöka sambandet mellan maximal och explosiv styrka. / Muscle-strengthening physical activity can be equated with strength training and is defined as physical activity with the intention of improving or maintaining muscular strength, muscle volume, and/or muscular endurance. Explosive strength can be described as force development per unit of time and is a product of strength/power and speed. Previous studies have shown that good explosive and maximal strength can yield health benefits, improve athletic performance, reduce the risk of sports related injuries, and prevent the risk of falls in older adults. The Isometric Mid-Thigh-Pull-test (IMTP) has become a common test for measuring whole body strength in athletes over the past 10 years. The test is easy to administer and has good validity and reliability. The aim of the study was to investigate the relationship between explosive and maximal strength in resistance-trained individuals using an IMTP-test. Ten participants with at least one year’s experience of resistance training were recruited. The results showed a moderately strong correlation (r = 0,48) between explosive and maximal strength, but no statistical significance (p = 0,158). The participants’ Peak Force averaged 2644 ± 404 N, Peak Force at 250ms averaged 1808 ± 231 N (on average, participants had received 69% of Peak Force at 250ms). In summary, it was noted that there might be a trend in the correlation between explosive and maximal strength. This suggests that maximal and explosive strength likely overlap, but this cannot be confirmed as there was no statistical significance. Furthermore, it is recommended that future research investigates explosive strength as distinct strength abilities. More participants and standardized testing methods are required to further explore the relationship between maximal and explosive strength