Syftet med denna studie var att studera hur lärare ser på PISA-undersökningen, och hur de upplever diskussionen som förs i politik och media om den. Tre fokusgruppsintervjuer med högstadielärare låg till grund för studien som är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt forskningsperspektiv. Analysprocessen baserades på fenomenologisk analys. De teoretiska utgångspunkterna var de om grupper, normer och konformitet, samt de om exponeringseffekten. Resultaten visar att PISA-undersökningen inte har någon framträdande roll i det dagliga arbetet i skolan och att undersökningen normalt inte diskuteras bland lärare. Många lärare är kritiska till utformningen av proven och dess brist på transparens. Man tycker att diskussionen som förs i media och politik om PISA-undersökningen får för stort utrymme och bidrar till en negativ syn på skola och lärare. Man menar vidare att det finns en stor okunskap bland politiker och andra som diskuterar PISA om just PISA-undersökningen och skola. Förbättrade resultat på provet tror man beror på ökad motivation och eventuellt på kompetensutvecklingssatsningar i skolan. Samstämmigheten bland lärare var stor när det gäller uppfattningar om PISA-undersökningen.

Majoriteten av huvudkaraktärer i spel är manliga vilket enligt exponeringseffekten kan innebära att spelare som exponeras för manliga karaktärer börjar acceptera och uppskatta det manliga könet som det rätta könet på huvudkaraktärer i spel. Dock visar studier kring identifikation i spel att spelare, om möjlighet ges, oftast skapar avatarer med sitt eget kön för att kunna identifiera sig med dem. Med hjälp av ett textbaserat spel med en könsneutral huvudkaraktär utfördes en kvantitativ undersökning med frågeställningen: “Hur ser korrelationen ut mellan vilket kön spelare identifierar sig med och vilket kön de läser in i en könsneutral huvudkaraktär?”. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna läste in sitt eget kön på grund av identifikation, men att fall även fanns där inget eller det motsatta könet lästes in. Alltså är det fler faktorer än identifikation som påverkar valet av inläsning av kön. Framtida arbete kan kretsa kring vilka dessa faktorer är.