The terror attacks in Oslo, July 22, 2011, executed by Anders Behring Breivik, showed the deadliest outbreak of political violence in Norway since World War II. After the subsequent apprehension of Breivik, discussions about his ideological positioning soon emerged. While Breivik was initially described as an Islamophobic, right wing-extremist, a few expert witnesses and scholars labeled him and his manifesto 2083: A Declaration of European Independence as fascist. Some analysts disagreed with such a categorization and argued that Breivik's views had little to do with fascism. Other commentators and academics partly agreed with the fascist label but added that Breivik's ideology differed from classical fascism in several ways.    The aim of this research is to examine whether the manifesto 2083 can be classified as fascist according to various established definitions and ideal types of fascism. In particular, this research draws on the theories, definitions, and ideal types of fascism of established scholars Roger Griffin, Stanley G. Payne, and Emilio Gentile to inform a content analysis of 2083.The study's relevance concerns the ideology of and behind certain violent political activism, and if fascism is undergoing a transformation which urges updates of established definitions of the phenomenon. 2083 is treated as an outlier or deviant case of fascism. This research finds that 2083 does fulfill several fascist criteria, and even concepts central to the ideal types. However, the results are at times ambiguous and open to further interpretation. Fascist concepts such as national rebirth, a glorification of violence, and religiously tinged activism are expressed in the manifesto, but crucial details regarding them remain unexplored or unspecified. 2083's violent strategies for achieving desired societal change have striking similarities with certain contemporary race radicalism; while descriptions of societal condition and utopian goals share certain fascism characteristics, but also resemble late 19th Century German revolutionary conservatism or proto-fascism. Thus, one might rather see 2083 as hybrid form of different, already existing, fascist ideological traits rather than a “new” form of fascism. / De terrorattacker som utfördes av Anders Behring Breivik i Oslo den 22 juli 2011 var det dödligaste uttrycket för politiskt våld i Norge sedan det andra världskriget. Snart efter Breiviks gripande började diskussioner föras om hans ideologiska uppfattning och politiska hemvist. Tidiga utlåtanden gjorde gällande att han var en islamofobisk högerextremist, men några expertvittnen hävdade att Breivik och hans manifest 2083: A Decaration of European Independence snarare var fascistiska. Vissa analytiker motsatte sig detta och påstod att Breiviks åsikter uppvisade få likheter med fascism. Andra kommentatorer och akademiker gav delvis medhåll till den fascistiska klassificeringen men menade att Breiviks ideologi på flera sätt skiljde sig från klassisk fascism. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida manifestet 2083 kan klassificeras som fascistiskt enligt olika etablerade definitioner och idealtyper av fascism. För att genomföra en innehållsanalys av 2083 används de teorier, idealtyper och definitioner av fascism som de etablerade akademikerna Roger Griffin, Stanley G. Payne och Emilio Gentile utarbetat. Studiens relevans utgår från diskussioner om ideologiers betydelse för vissa former av politiskt våldsam aktivism och om fascismen som ideologi genomgår förändringar vilka kan föranleda uppdateringar av dess definitioner. 2083 behandlas i detta sammanhang som ett kritiskt eller avvikande fall av fascism. Studiens resultat visar att 2083 uppfyller ett flertal kriterier för fascism och även vissa av de använda idealtypernas centrala koncept. Samtidigt är andra resultat tvetydiga och föranleder vidare diskussion. Fascistiska teman såsom en önskan om en nationell återfödelse, våldspositivitet och religiöst betonad aktivism återfinns i manifestet, men viktiga detaljer kring dem utvecklas inte eller förblir ospecificerade. De våldsamma strategier för samhällelig förändring som existerar i 2083 har klara likheter med vissa samtida former av rasradikalism, medan manifestets beskrivningar av det nuvarande samhällstillståndet och även dess utopiska framtidsvisioner på flera sätt påminner om fascistiska motsvarigheter. Samtidigt finns där också likheter med protofascism och radikalkonservatism från det sena 1800-talet. Därför kan 2083 betraktas som en hybrid av olika redan existerande former av fascism, snarare än som en "ny" sorts fascism.